Genomlysning av Proethos fond

undefined

Sedan några månader tillbaka sparar jag i Proethos fond. Fonden startades år 2018 och är en global blandfond med cirka 80 % aktier och 20 % räntebärande värdepapper plus likvida medel. Den investerar i bolag som verkar för hållbar
energiproduktion, hållbar energikonsumtion, hållbara transporter eller hållbara levnadsvanor. Förvaltare och grundare är Magnus Alfredsson, som syns på bilden ovan. I det här inlägget gör jag en genomlysning av fonden för att bättre förstå vad den investerar i. Jag finner att det är en bra fond även om jag gärna sett större exponering mot området “Hållbar livsstil” och en än högre andel räntebärande värdepapper i utländska valutor.

Avgifter

Den största nackdelen med fonder är att de ofta kommer med höga avgifter. Proethos fond har en relativt låg avgift på 0,71 % om man köper den hos SAVR och 0,79 % om man köper hos Avanza eller Nordnet.

En avgift på 0,71 % årligen innebär att man under en tioårsperiod förlorar cirka 7 % av det sparade beloppet jämfört med om det gick att köpa fonden helt avgiftsfritt.

Jag tycker avgiften är rimlig med tanke på att Proethos är en nischad fond som bara funnits i tre år och endast förvaltar en dryg miljard kronor, motsvarande ca 0,02 % av det totala förvaltade fondkapitalet i Sverige. Med det sagt hoppas jag ändå att avgiften kan sänkas ytterligare framöver i takt med att fonden förhoppningsvis växer i storlek.

Fördelning aktier och räntebärande tillgångar

Mina uppgifter om fondinnehaven kommer från fondtoppen.se. Dessa kan tyvärr vara delvis inaktuella eftersom de senast uppdaterats 2020-12-31.

Vid årsskiftet var 26 % av fondens tillgångar placerade i räntebärande tillgångar och likvida medel, medan resterande 74 % var placerat i marknadsnoterade aktier. Fondens målsättning är att 10-30 % av fondens tillgångar ska placeras i räntebärande tillgångar eller likvida medel och att resterande 70-90 % ska placeras i aktier.

Jag tycker det är bra att fonden har cirka en femtedel av tillgångarna i räntebärande tillgångar. I mitt sparande i fondroboten Lysa har jag valt 20 % i räntebärande tillgångar för att minska risken.

Bildtext: Fördelning av tillgångar i Proethos fond 2020-12-31.

Fondens aktieinnehav

Proethos fond hade vid årsskiftet aktieinnehav i 59 olika bolag över hela världen. Av dessa återfanns cirka 20 % i Sverige, 15 % i Norge, 11 % i USA, 9,2 % i Kanada, 8,7 % i Danmark, 8,7 % i Japan, 7,7 % i Spanien medan resterande 20 % huvudsakligen – men inte uteslutande – återfanns i Europa. Dessa siffror skiljer sig från de uppgifter man finner hos Avanza. Det kan bero på att min information om fondens innehav från fondtoppen.se är från 2020-12-31 och därför kan vara delvis inaktuella.

Fonden väljer aktieinnehav under fyra huvudområden. I andel av aktieinnehaven var dessa vid årsskiftet 53 % förnybar energi, 22 % energieffektivisering, 19 % hållbara transporter och 6 % hållbar livsstil.

Jag tycker det är utmärkt att fonden har innehav över hela världen med tonvikt på Norden. Jag kan dock inte förstå viktningen av huvudområdena, där energi och transport ensamma står för hela 94 % av fondens aktieinnehav. Miljö är mer än endast utsläpp av växthusgaser, men även om fonden uteslutande skulle fokusera på detta område finns ingen anledning att vikta så tungt mot energi och transport. Jordbrukssektorn står exempelvis ensam för ungefär en fjärdedel av världens utsläpp av växthusgaser. Jag utvecklar denna problematik vidare under rubriken “Miljöfond eller klimatfond?” nedan.

Fondens räntebärande tillgångar

Vid årsskiftet var 67 % av de räntebärande tillgångarna placerade i likvida medel, 17 % i räntebärande värdepapper i svenska kronor (SEK), 9,7 % i räntebärande värdepapper i euro (EUR) och 6 % räntebärande värdepapper i schweizerfranc (CHF).

Enligt uppgift från förvaltaren hålls de likvida medlen i 3-4 större valutor, EUR, amerikanska dollar (USD) och eventuellt CHF och japanska yen (JPY) förutom SEK. Jag har ingen mer detaljerad uppgift om valutafördelningen. Jag har inte närmare studerat de räntebärande värdepapperen eftersom de utgör en så liten del av fonden.

Jag skulle gärna se ett ännu större inslag av utländska valutor i fondens räntebärande tillgångar, helst flera olika valutor. Svenska sparare har redan stor exponering mot den svenska kronan och riskerar drabbas hårt om kronan kraftigt tappar i värde mot de större världsvalutorna. Jag kan inte se någon anledning att öka utsattheten genom att placera räntebärande medel i svenska kronor. Dessutom finns i dagsläget nästan ingen fond som erbjuder betydande räntesparande i andra valutor än svenska kronan varför Proethos fond skulle kunna få en konkurrensfördel.

Proethos fond har nyligen lanserats i Finland och kanske bidrar det till att minska betoningen på svenska kronan. Jag hoppas andelen utländska valutor, särskilt andra valutor än euron, ökar framöver.

Kommunikation med fondinnehavare

Jag har ett överlag positivt intryck av hur Proethos fond kommunicerar med sina sparare. De har en webbsida där man hittar den viktigaste informationen om fonden presenterat på ett öppet och ärligt sätt, även om jag gärna sett att man presenterade storleken på innehaven och fördelningen mellan huvudområdena på webbsidan. Den lista över fondinnehav på fondtoppen.se som webbsidan länkar till verkar tyvärr inte uppdateras särskilt ofta. Proethos har ett nyhetsbrev som kommer cirka en gång i månaden och Facebook-gruppen Proud Supporters of Proethos där grundaren och förvaltaren Magnus Alfredsson är aktiv och svarar på frågor.

Miljöfond eller klimatfond?

Det som för mig känns mest otydligt med Proethos fond är vad den egentligen investerar i. Det första påståendet som möter besökare på fondens webbplats är att den investerar i lösningen på klimatkrisen. Ifall fonden uteslutande fokuserar på klimatfrågan skulle jag bli aningen besviken. Det är en viktig fråga, men miljöproblemen är mer än endast växthusgaser. En snabbt växande landanvändning och en skoningslös rovdrift på fisk och skaldjur bidrar exempelvis även till stora förluster av biologisk mångfald med negativ inverkan på relaterade ekosystemtjänster.

Det jag mest saknar i fonden är innehav i företag som löser de omfattande problem med fiske och jordbruk som exempelvis beskrivs i dokumentärerna Cowspiracy och Seaspiracy på Netflix. Proethos fond har två sådana innehav, i Beyond Meat och The Very Good Food Company, men de utgör bara försumbara 0,3 % av fondtillgångarna. Här bör det finnas stora möjligheter att bredda innehaven, både inom växtbaserad mat och inom alternativa proteiner. I den senare sektorn tänker jag främst på Agronomics Limited som jag själv investerat i, men det finns även möjlighet att ta in MeaTech 3D som numera handlas på Nasdaq i USA.

Kanske skulle det vara möjligt för Proethos fond att köpa Agronomics med rabatt, genom en riktad nyemission. Agronomics behöver snart fylla på kassan för att stötta de egna portföljbolagen i kommande finansieringsrundor.

Sammanfattning

Som framgår från det jag skrivit ovan är jag mycket positiv till Proethos fond. Jag uppskattar särskilt fondens fokus på miljöaktier, den geografiska spridningen av innehaven med tyngdpunkt på Norden och att fonden har räntebärande innehav i andra valutor än den svenska kronan. I kombination med den relativt låga avgiften gör det att jag kommer fortsätta spara i fonden framöver, i alla fall så länge det inte kommer ett uppenbart bättre alternativ.


Jag är dubbel miljonär i labbodlat kött!

Balloons, Heart, Sky, Decoration, Party

Att bli miljonär i labbodlat kött var en härlig känsla. Jag firade händelsen med en kupa cognac. Det blev en Hennesey XO som enligt Systembolagets beskrivning har “komplex smak med tydlig fatkaraktär, inslag av torkad frukt, ceder, mogna äpplen, mynta och pomerans“. Drygt 2 200 kronor litern så inget man dricker varje dag, men värdigt tillfället.

Nu har det klirrat in ytterligare en miljon. Det är mitt innehav i det brittiska investmentbolaget Agronomics som passerat två miljoner. Ni som hängt med vet säkert att Agronomics fokuserar på modern matproduktion, särskilt odlat kött. Man kan därför säga att jag nu är dubbel miljonär i labbodlat kött, även om Agronomics strikt talat också har andra innehav i bolag som exempelvis tillverkar protein ur tomma luften, odlar läder och brygger mjölk.

Det är en fin känsla, kanske ännu bättre än när jag först blev miljonär i labbodlat kött. Det är även första gången jag har mer än två miljoner kronor i ett enskilt innehav. Dessutom gläds jag åt att mina vinster också är vinster för djuren och miljön. Titta gärna på Cowspiracy och Seaspiracy som jag nämnde i förra månadsrapporten för att förstå problematiken.

Tiden mellan miljonerna

Jag köpte mina allra första aktier i Agronomics den 12 maj 2020 och blev miljonär i labbodlat kött den 14 februari 2021. Det tog alltså 278 dagar att nå den första miljonen men bara 80 dagar att nå den andra.

Guldmakrill i höst

Jag skulle tro att kursen kommer att utvecklas sidledes ett tag framöver tills några av Agronomics portföljbolag lanserar produkter på restaurang och butik. BlueNalu, som är Agronomics största innehav, bygger nu sin första fabrik och räknar med att kunna lansera guldmakrill på marknaden innan året är slut. Den sägs smaka som vilken guldmakrill som helst förutom att den aldrig simmat i ett hav.

Sektorn kan därefter komma att utvecklas mycket snabbt och det är fullt tänkbart att den traditionella oetiska, ohälsosamma och miljöfarliga djurindustrin inom något årtionde kollapsar under konkurrensen.

Månadsrapport februari 2021 samt en nyhet

Foto av Dafne Cholet.

Nytt boende

Det är väl lika bra att börja direkt med nyheten. Efter 10 år i vårt nuvarande boende har vi slagit till på en mindre villa i ett attraktivt bostadsområde. Tyvärr är det inte gratis och även efter försäljning av vår nuvarande bostad och ytterligare en bostad vi äger saknas sannolikt drygt två miljoner. Dessutom finns det ett visst renoveringsbehov i villan. Det innebär att jag troligen inte kommer ha samma möjlighet att spara från och med hösten. Redan nu har vi fått lägga ut en rejäl slant för besiktning vilket annars hade kunnat gå till sparande och det kan även komma ytterligare utgifter för renovering och “styling” av våra bostäder inför försäljningen.

Jag håller nu på att leta efter mäklare till våra försäljningar. Helst vill jag ha en mäklare med skin in the game men det är inte det enklaste. Jag kan hitta mäklare som vill dela risken på uppsidan, men än så länge ingen som är beredd att dela risken på nedsidan. Misslyckas de katastofalt med försäljningen verkar de ändå vilja ha minst 30 tkr att stoppa i fickan.

Sparande

Tack vara min tillfälliga amorteringsfrihet på bolånet har jag kunnat spara 21 000 kronor varav 2 000 kronor till Lysa, 3 000 kronor till AuAg Precious Green och 1 000 till Nordnet Indeksfond Norge. Resterande 15 000 kronor satte jag in hos Avanza. Lönen var ovanligt hög den här månaden (54 tkr netto) men hela överskottet gick åt till att betala villabesiktningen.

Portföljen

Jag har varken köpt eller sålt den här månaden. Jag spekulerar fortfarande i en nedgång i Tesla med instrumentet BEAR TESLA X4 VON16 men ökade inte den här månaden. Marknadsvärdet ligger nu någonstans kring 8 tkr.

Mitt innehav i Agronomics har utvecklats sidledes de senaste veckorna och ligger kvar kring miljonen. Med tanke på hur oerhört svårvärderade innehaven fascineras jag av att det ändå tycks uppstå en slags konsensus kring värdet, om än måhända en kortvarig sådan. Igår hölls ett mycket intressant webbinarium om investering i sektorn. Bland annat nämndes Mammuty som tänker odla och sälja mammutstek samt på sikt kanske även dinosauriekött. Jag tror det är ett aprilskämt, men ändå kul. En välgrillad T-Rex stek, någon?

Hälsa

Jag har numera som mål att träna minst tre gånger i veckan och det har jag än så länge lyckats hålla. Under månaden har jag dagligen dagligen tagit extrakt av grönt te, en multivitamin, vitamin D3, och luteolin (2 x 100 mg). Jag har fastat till eftermiddagen två dagar i veckan.

Bloggspaning

Jag läser regelbundet bloggarna i listan till höger och glädjer mig åt att det nu verkar gå bra för flera bloggrannar. Efter en hård smäll våren 2020 är 10årsplanen nu tillbaka på banan med snart 2 miljoner i investerat kapital (vilket dock inte är detsamma som nettotillgångar eftersom portföljen troligen är belånad). Imponerande och något jag trodde skulle ta mycket längre tid. Snålgrisarna har också fått fart på portföljen igen och ligger nu bara en hårsmån från tre miljoner. Mycket roligt och välförtjänt!

Miljonär i labbodlat kött

Balloons, Heart, Sky, Decoration, Party

Jag nådde min första miljon kort innan finanskrisen svepte in över landet. Det var en trevlig känsla (att bli miljonär alltså, inte finanskrisen) och jag minns att jag firade händelsen med ettt glas cognac av lite finare sort.

Nu har det hänt igen. Denna gång är det mitt innehav i det brittiska investmentbolaget Agronomics som passerat miljonen. Ni som hängt med vet säkert att Agronomics fokuserar på modern matproduktion, särskilt odlat kött. Man kan därför säga att jag nu är miljonär i labbodlat kött, även om Agronomics strikt talat också har andra innehav i bolag som exempelvis tillverkar protein ur tomma luften, odlar läder och brygger mjök.

Det är fin känsla, nästan lika bra som första gången jag blev miljonär. Det är även första gången jag har mer än en miljon kronor i ett enskilt innehav.

Jag skulle tro att kursen kommer att utvecklas sidledes ett tag framöver tills några av Agronomics portföljbolag lanserar produkter på restaurang och butik. Sektorn kan därefter komma att utvecklas mycket snabbt och det är fullt tänkbart att den traditionella oetiska, ohälsosamma och miljöfarliga djurindustrin inom något årtionde kollapsar under konkurrensen.

Månadsrapport december 2020

Foto av Dafne Cholet.

Sparande

Tack vara min tillfälliga amorteringsfrihet på bolånet har jag kunnat spara 21 000 kronor varav 2 000 kronor till Lysa, 3 000 kronor till AuAg Precious Green och 1 000 till Nordnet Indeksfond Norge. Resterande 15 000 kronor satte jag in hos Avanza. Med tanke på att det varit jul är det förvånansvärt bra – normalt brukar mina pengar rinna iväg den här tiden på året.

Köpt och sålt

Jag har tecknat aktier i ett onoterat bolag för 5 000 kronor samt köpt en mindre post i tvåfastighetsbolaget Halmstaden för ca 20 000 kronor. Framöver ska jag försöka sitta på händerna så att jag kan minska min belåning som nu uppgår till 385 700 kronor.

Vid nyår är det dags för en portföljuppdatering. Det ska bli spännande att se om jag då hamnar över 3 miljoner kronor. Sista tiden har framförallt mitt innehav i det brittiska investmentbolaget Agronomics stigit kraftigt så det är inte helt omöjligt att jag tar mig över gränsen.

Hälsa

Under julen har jag mest vilat och ätit gott. Det har bara blivit ett träningspass och inget fastande. Jag har fortsatt ta metformin och tar numera även en daglig multivitamin, vitamin D3, kalium, extrakt av grönt te, kurkumin och nattokinase. För nästa år tänker jag öka träningsmålet till tre gånger i veckan och sammanlagt minst 600 kilometer löpning.

COVID-19

Det är intressant att se hur Sveriges förhållningsätt till COVID-19 nu alltmer börjar likna övriga europeiska länder. Exempelvis läste jag idag att Folkhälsomyndigheten nu till sist rekommenderar använding av munskydd inom vården. Det nya förhållningsättet beror förstås på att antalet intensivvårdade växer kraftigt. I värsta fall måste vi inom två veckor börja skicka patienter till våra grannländer. Planerad vård måste även skjutas upp för att få loss personal. Det leder till längre vårdköer.

Jag skulle gärna se en kortare nedstängning för att bryta smittvägarna, följt av masstestning och intensiv kontaktspårning. Denna strategi kräver dock att regionerna mobiliserar de resurser som krävs för att korta ned tiden från provtagning till provsvar och för att utan minsta fördröjning kunna smittspåra vid positiva provsvar. Provtagning och analys bör kunna hålla igång dygnet runt, 24/7.

Tyvärr tror jag det är mer sannolikt att vi får se patienter flygas till Helsingfors och Oslo än att Sverige snäpper upp ambitionsnivån inom testning och smittspårning. Vi får därför hoppas att den nya pandemilagen i kombination med att vaccinering nu påbörjas visar sig räcka. Hur det än går bör vaccineringen sätta stopp för spridningen innan sommaren.

Julen 2020 odlas skinkan i fabrik

File:Dreigiebelhaus Weihnachten 2010.jpg
Foto av Harke från Wikimedia Commons.

Årets julskinka köper du dagsfärsk, framodlad hos din lokala bioreaktoranläggning. Skinkan har vuxit i en näringslösning och är mjäll och mör efter att ha motionerats med svaga elektriska stötar.”

Rubriken och citatet ovan är hämtad från en artikel i Svenska Dagbladet år 2007. Riktigt som författaren trodde blev det inte men det är inte helt tokigt gissat. Singapore har nu i år som första land godkänt försäljning av odlat kött och i Israel finns en pub där man kan njuta av en odlad kycklingburgare samtidigt som man kan se köttet odlas fram i bioreaktorer bakom en glasvägg. Undrar ni hur det smakar kan jag tipsa om följande video där Bloombergs reporter provsmakar odlad kyckling i Singapore.

Intresset för odlat kött tycks växa explosionsartat och värdet på min investering i Agronomics har nästan dubblerats under hösten. Jag tror att intresset kommer att fortsätta växa under 2021 och att 2022 blir det stora genombrottsåret för odlat kött ute i restauranger och butik. År 2025 räknar jag med att det ska finnas odlat kött på nästan varje svensk matvarubutik och år 2030 tror jag att odlat kött på allvar börjar konkurrera ut den oetiska, miljöfarliga och ohälsosamma industriella djurindustrin.

Julen 2030 tror jag skinkan odlas i fabrik.

En riktigt god jul önskar jag er allihopa!

Pin på Jul, Christmas

Månadsrapport november 2020

Foto av Dafne Cholet.

Sparande

Jag har tagit rygg på PappaBetalar? och ansökt om tillfällig amorteringsfrihet från mina lån. Det gör att sparandet den här månaden – och troligen till slutet av sommaren – blir högre än vanligt. Jag har kunnat spara 21 000 kronor varav 2 000 kronor till Lysa, 3 000 kronor till AuAg Precious Green och 1 000 till Nordnet Indeksfond Norge. Resterande 15 000 kronor satte jag in hos Avanza.

Tack PappaBetalar? för tipset!

Köpt och sålt

Jag har tecknat aktier i ett onoterat bolag för 30 000 kronor. Sedan tidigare har jag även en mindre post aktier i ett annat onterat bolag. Från och med nästa portföljrapport tänker jag ta med dessa onoterade innehav i sammanställningen, värderade till senaste emissionskurs. Jag kommer troligen att bunta ihop dem som “onoterat”.

Tidigare i höst köpte jag in mig i det brittiska investmentbolaget Agronomics som fokuserar på odlat kött för ca 5 pence aktien. Jag skrev då att jag inte ville riskera att bli stående på perrongen om tåget plötsligt går. I veckan kom nyheten att Singapore som första land godkänner odlat kött, närmare bestämt kyckling som ska säljas på restaurang. Agronomics drog på beskedet och handlas nu kring 9 pence aktien. Nu till veckan släpps även Jim Mellons bok om odlat kött och den kommer säkert öka intresset ytterligare.

Jag sitter lugnt kvar i min tågvagn och tror att vi bara sett början på utvecklingen i denna framtidssektor.

Hälsa

Efter att jag plötsligt upptäckt att jag gått ned mer i vikt än jag önskar har jag dragit ned ambitionsnivån på fastandet och kör inte längre än 24 timmar två gånger i veckan. Jag har försökt öka till tre träningstillfällen i veckan och lagt lite mer betoning på styrketräning.

Mitt mål att springa 550 kilometer under året passerades denna vecka. Till nästa år kommer jag öka till 600 kilometer.

Jag har fortsatt ta metformin och tar numera även en daglig multivitamin, vitamin D3, kalium, extrakt av grönt te och nattokinase. Jag kanske slänger upp en sida med motivering till detta framöver för intresserade.

Till sist har jag fått ett tråkigt besked som jag troligen återkommer till framöver när jag hunnit bearbeta det själv.

Onödig lyxpryl

Min Oura ring har nu kommit och det är lite småkul att varje dag kunna se hur väl jag sovit under natten och hur tiden fördelar sig mellan olika typer av sömn. Ringen mäter även aktivitet och kroppstemperatur. I dag varnade den mig för att min kroppstemperatur är 0,6 grader högre än vanligt. Jag hoppas det inte är någon sjukdom som väntar. Rent praktiskt vet jag dock inte om den tillför så mycket men i alla fall tänker jag mer på sömnen nu.

Uppdatering om Agronomics och odlat kött

File:Cows by Kuninkaantie, Sipoo 4.JPG

Jag äger 500 000 aktier i Agronomics Limited till ett värde om ca 335 000 kronor. De flesta aktierna köpte jag för 5 pence styck men mitt genomsnittliga anskaffningsvärde är aningen högre. Med detta inlägg vill jag ge en uppdatering om vad som hänt på sistone i bolaget och sektorn.

Framgångsrik kapitalanskaffning

I dagarna meddelade Agronomics att de inhämtat £10,6 miljoner, cirka 120 miljoner kronor, i en nyemission för 6 pence aktien, vilket var lite över aktuell betalkurs. Pengarna kommer att användas för att betala av lånet som bolaget tidigare hade och för ytterligare investeringar i den snabbt växande sektorn för modern matproduktion.

Nyhetsbrev

I veckan kom det även en nytt nyhetsbrev som kan läsas i sin helhet här.

I brevet står att nyinvesteringarna i sektorn för odlat kött under 2020 kan komma att uppgå till knappt tre miljarder svenska kronor, vilket är mer än alla tidigare år tillsammans. Det ska bli intressant att se hur stora investeringarna blir nästa år och vilka kurser nyemissionerna görs till.

I brevet finns även figur som visar Agronomics nuvarande innehav. De fyra största innehaven är Meatable, Mosa Meat, BlueNalu och Solar Foods. Det här är spännande företag och jag rekommenderar att du tittar in på deras webbsidor på länkarna ovan om du inte redan gjort det.

En bok och tre filmer

Om tre veckor släpps Jim Mellons nya bok Moo’s Law som handlar om möjligheterna att investera i den nya sektorn för odlat kött. Titeln spelar på att tillverkningskostnaderna nu avtar exponentiellt. Det går att förbeställa boken, exempelvis på länken ovan till Book Depository.

En till synes välgjord och utförlig dokumentärfilm om odlat kött, Meat the Future, har nyligen haft premiär. Tyvärr verkar det ännu inte finnas något enkelt sätt att streama den men ta gärna en titt på trailern:

För några dagar sedan la The Longevity Forum ut ett samtal mellan Jim Mellon och Bruce Friedrich vid The Good Food Institute. Bruce talar sig varm om fördelarna med odlat kött och Jim betonar de stora möjligheter som finns för dem som investerar tidigt i sektorn.

Avslutningsvis vill jag varmt rekommendera David Attenboroughs nya film A Life on Our Planet. David talar passionerat om vikten att ställa om till ett hållbart samhälle. Filmen går att streama på svenska Netflix.

Hur handlar man Agronomics?

Agronomics är listat på brittiska småbolagslistan Alternative Investment Market (AIM) under ticker ANIC. Marknaden är speciell eftersom man alltid handlar med en så kallad market maker. Det går alltså inte köpa direkt från en annan privatperson. Därför ska man inte bli förvånad om det görs affärer över den köpkurs man själv erbjudit, utan att man får några aktier. Jag har för enkelhets skull alltid lagt mina order till senast “ask”-kurs.

Capitalisti tipsade om att Agronomics ska kunna handlas enkelt via Nordea. I mitt fall har jag köpt aktier genom telefonmäklare hos Avanza. Priset är just nu 6,1 pence sterling styck, vilket är ca 0,7 kronor. Här är en bra sida för att följa Agronomics aktiekurs , komplett med nyheter och forum.

Investering som gör gott

Jag ger inga aktieråd men helt klart är Agronomics ett av de mest intressanta bolagen jag tittat på. Det är inte bara möjligheten till vinster som lockar – det glädjer hjärtligen att investera i en sektor som kan komma att göra så mycket gott för miljön och djuren.

Månadsrapport september 2020

Foto av Dafne Cholet.

Portföljvärde

Jag rapporterar kvartalsvis och har därför uppdaterat min portfölj. Värdet är nu 2 498 101 kronor. Den största skillnaden är att jag nu har en stor post om 500 000 aktier i det brittiska investmentbolaget Agronomics Limited till ett värde om knappt 300 000 kronor. Jag har tidigare skrivit om detta unika investmentbolag. I korthet fokuserar de på den snabbt växande sektorn för odlat kött. Det låter förmodligen som science fiction för många men jag tror det kommer att ändras inom några är när produkter börjar säljas i butik.

Sparande

I augusti blev sparandet 17 000 kronor varav 4 000 kronor till Lysa, 2 000 kronor till AuAg Precious Green och 1 000 till Nordnet Indeksfond Norge. Resterande 10 000 kronor satta jag in hos Avanza och använda till att öka ytterligare i Agronomics. Se “Köpt och sålt” nedan.

Jag velade länge fram och tillbaka om AuAg Precious Green. Jag tycker verkligen om upplägget på fonden men samtidigt är förvaltningsavgiften i högsta laget även när jag köper genom SAVR. Det landade i att jag startade ett mindre månadssparande för att stötta en nyskapande svensk förvaltare. Om avgiften ligger kvar på den här höga nivå även om ett antal år kommer jag troligen titta på möjligheterna att själv efterlikna fonden med ETF:er.

Köpt och sålt

Sedan förra månadsrapporten har jag ökat i Agronomics. Ökningen har möjliggjorts med lån och försäljning av biotechaktier. Specifikt har jag sålt mitt innehav i Chromodex, Geron och Organovo.

Hälsa

Jag har inte lyckats uppfylla målet om två träningstillfällen per vecka, trots att jag nu är frisk. Det beror delvis på att jag varit förkyld och delvis på att det blivit kallare och inte längre är lika attraktivt att springa utomhus. Inte heller vill jag gå till ett potentiellt coronainfesterat allmän gym med mycket trängsel. Vi får se hur jag gör. Att springa på inomhusarena kan eventuellt vara ett alternativ.

Jag har fortsatt ta metformin och har börjat öka dosen så att jag ligger på drygt 1 gram per dag. Jag skrev i förra månadsrapporten om mina planer att ta rapamycin men eftersom det är så svårt att få det föreskrivet på ett lagligt sätt avvaktar jag tills vidare, i alla fall något eller några år till.

Jag har fastat halvdagar men ännu inte kommit upp i samma nivå som innan semestern.

Agronomics investerar i Mosa Meat

År 2013 skapade ett team forskare vid Maastricht universitet ledda av Mark Post för första gången en odlad hamburgare. Den stektes i London och testades av matkritikern Hanni Rützler. Kostnaden var ca €250 000 och notan betalades av en anonym välgörare som senare visade sig vara Sergey Brin.

Mark Pot fortsatte arbeta med odlat kött och startade år 2015 företaget Mosa Meat för att kommersialisera genombrottet. Deras arbete har pressat priset på en odlad hamburgare till €9 och det fortsätter falla.

För några dagar sedan kom nyheten att Mosa Meat tagit in ca en halv miljard kronor i en nyemission. Pengarna ska användas för att skala upp produktionskapaciteten till 200 liters bioreaktorer. Varje reaktor kan producera 100 kilo kött per månad. De ska även användas för att ansöka om ett tillstånd för försäljning inom Europeiska Unionen och anställa fler.

Den första odlade hamburgaren steks av Richard McGeown. Foto av David Parry/PA.

Agronomics Limited, som jag tidigare skrivit om, deltog i nyemissionen och tecknade sig för $4,1 miljoner och kommer att få en ägandeandel på minst 1,6 %. Investeringen gjordes med lånade pengar, vilket är lite oroande eftersom medlen kan behöva betalas tillbaka om 3 månader. Jag är dock optimistisk om att styrelsen har en plan för den framtida finansieringen.