Uppdatering om Agronomics – private equity i högteknologisk matproduktion

Otoro sushi med blåfenad tonfisk från BluNalu

I ett tidigare inlägg gjorde jag en genomlysning av mitt största enskilda innehav, det brittiska investmentbolaget Agronomics. De investerar i modern, djurvänlig och miljövänlig matproduktion. Ungefär hälften av investeringarna är i bolag som odlar celler i bioreaktorer, t.ex. Meatable som tillverkar nötkött, VitroLabs som producerar läder och California Cultured som gör kaffe och choklad. Den andra hälften av investeringarna görs i bolag som precisionsjäser proteiner i ståltankar, t.ex. Onega Bio som producerar äggvita och Formo som ystar ostar.

Här ger jag en uppdatering kring vad som hänt sedan mitt förra inlägg.

USA godkänner odlat kött

Den största nyheten är att USA godkänt försäljning av odlat kött. Det är ett viktigt besked då USA är en enorm marknad med många kapitalstarka och teknikvänliga konsumenter. Ett godkännande i USA kan även öppna vägen för fler godkännanden i andra delar av världen, då ingen vill hamna på efterkälken.

Det är två företag, Upside Foods och Good Meats, som fått klartecken för att sälja odlat kycklingkött. Agronomics är inte investerat i något av dessa företag, men det är givetvis ändå ett mycket positivt besked som bör öka chansen för att andra producenter kan få snabbt klartecken för försäljning. Än så länge finns odlat kyckling endast på exklusiva restauranger, som Bar Crenn i San Fransisco.

Det av Agronomics portföljbolag som ligger närmast ett godkännande är sannolikt BluNalu. De planerar att sälja blåfenad tonfisk som otoro – den högsta kvaliteten på tonfisk i sashimi och sushi. Om allt går vägen ska BluNalu sälja med vinst från första dagen. Det är möjligt eftersom otoro är extremt dyrt.

Nya investeringar

Agronomics har gjort två större investeringar sedan förra uppdateringen:

  • Liberation Labs, ett nystartat amerikanskt företag som på uppdrag av andra precisionsjäser proteiner i industriell skala. De kommer att kunna jäsa de flesta proteiner om kunden tillhandahåller mikrober.
  • All G Foods, ett australienskt företag som precisionsjäser mjölk.

Det investerade beloppet var likartat i bägge fallen, runt 7-9 miljoner dollar. Idag värderas Liberation Lab till drygt 25 miljoner dollar medan värderingen av All G Foods är oförändrad.

Utöver dessa har Agronomics gjort några mindre investeringar:

Agronomics har kommit in tidigt i dessa bolag och redan fått stor utväxling på två av dem. Clean Food Groups värderas nu till 7 miljoner brittiska pund, en uppgång på 400 %, medan Good Dog Foods värderas till 5 miljoner brittiska pund, en uppgång på 500 %.

Övriga nyheter om portföljbolagen

CellX, ett Shanghaibaserat bolag som odlar kött från flera olika djursorter, har tagit in 6,5 miljoner amerikanska dollar i en nyemission. Agronomics har efter emissionen skrivit upp sin värdering av innehavet med drygt 70 %. Den kinesiska marknaden är enorm, så framtiden för CellX kan vara ljus.

Solar Foods, som tillverkar protein ur tomma luften, tycks frodas och började nyligen sälja chokladglass i Singapore. Det är bara början för det finska proteinet som tycks kunna användas till nästan allt och sägs vara bättre för miljön än växtbaserade protein som soja och havre med flera.

Chokladglass från finska Solar Foods med miljövänligt protein från tomma luften

Formo fortsätter ysta ostar och bjöd nyligen in till provsmakning i London.

Tyvärr har det inte gått lika bra för två av portföljbolagen, som lyckligtvis endast utgjorde en mycket liten del av Agronomics portfölj. New Age Eats har misslyckats säkra ytterligare finansiering och stängt ned verksamheten. Grundaren berättar hur det var att kämpa i motvind i denna podcast. Ett annat bolag, Shiok Meats kämpar för sin överlevnad och grundaren skrev på LinkedIn om utmaningarna. Agronomics har sedan länge slutat investera i Shiok Meats och helt avskrivit innehavet.

Utveckling av aktiekurs och substansvärde

Agronomics handlas nu till cirka 10 pence per aktie, eller cirka 14 öre aktien. Substansvärdet uppgick den 30 juni till 15,8 pence per aktie, vilket ger en substansvärdesrabatt på 37 %. Agronomics har drygt 2 pence per aktie i kontanter som kan användas för att stödja portföljbolagen.

För en komplett lista av portföljbolagen och dess bidrag till substansvärdet tipsar jag gärna om Agronomics företagspresentation som kan hämtas från deras webbsida.

Min åsikt

Agronomics har en mycket intressant portfölj av bolag i högteknologisk matproduktion. Det är en etisk investering i en sektor som kan bidra till minskad miljöpåverkan och göra det möjligt för människor att fritt äta mejeriprodukter och kött utan att behöva oroa sig för den grymma, industriella djurhållningen.

Agronomics investerar tidigt i bolagen, och på senare tid har Agronomics även varit med direkt från början, vilket är fallet med Good Dog Foods. Det möjliggör en hög avkastning när företagen lyckats, vilket man kan se på den snabba uppvärderingen av de senare innehavet med hela 500 %.

Under den tid jag följt bolaget har substansvärdesrabatten aldrig varit så hög. Större delen av tiden har bolaget istället handlats till en premie, vilket som mest uppgått till flera gånger substansvärdet. Jag kan inte se någon annan orsak till detta än en allmänt högre riskpremie på marknaden. Den absoluta merparten av Agronomics portföljbolag tycks utvecklas väl och väntas snart ha produkter på marknaden. Jag behåller därför mina aktier i bolaget och hoppas på en bättre utveckling framöver.

Hur handlar man Agronomics?

Jag har köpt mina aktier genom telefonmäklare hos Avanza.

Agronomics är listat på brittiska småbolagslistan Alternative Investment Market (AIM) under ticker ANIC. Marknaden är speciell eftersom man alltid handlar med en så kallad market maker. Det går alltså inte köpa direkt från en annan privatperson. Därför ska man inte bli förvånad om det görs affärer under den köpkurs man själv erbjudit, utan att man får några aktier. Jag har för enkelhets skull alltid lagt mina order till senast ”ask”-kurs.

Här är en bra sida för att följa Agronomics aktiekurs, komplett med nyheter och forum.

Sammanfattning

Agronomics är onekligen i framkant när det gäller att investera i högteknologisk matproduktion. Detta, kombinerat med deras strategi att investera tidigt och till och med delta från start i några fall, ger dem en unik position på marknaden. Men som alltid med investeringar finns det risker, och det är avgörande att göra sin egen analys.

Vad tycker ni? Delar ni min syn på Agronomics eller har ni en annan uppfattning? Har någon av er övervägt att investera i företag inom högteknologisk matproduktion eller kanske redan har gjort det? Jag skulle verkligen uppskatta att höra era tankar och erfarenheter. Lämna gärna en kommentar nedan!

Förändringens vindar

Bild av DALL-E 2 från OpenAI.

Mycket har hänt sedan förra månadsrapporten. För att börja med det största, så kommer jag och min fru att gå skilda vägar. Jag har övertagit huset via bodelning till ett fiktivt marknadsvärde som gissningsvis är en bra bit över vad huset faktiskt kan säljas för. Vi har stora lån och därför blev det inte så mycket jag fick betala, men en liten slant i bodelningslikvid på drygt 200 000 kronor fick jag ändå lägga upp. Vi fortsätter tills vidare äga vårt spanska hus gemensamt och hyr ut det för att täcka driftskostnader.

Bodelningslikviden betalade jag huvudsakligen med en utländsk tjänstepension som jag nu avvecklar, vilket kommer att innebära mer skatt nästa år. Efter att jag övertagit huset ökar mina månatliga boendekostnader av tre skäl: 1) Jag betalar allt istället för som tidigare endast hälften. 2) Min amortering höjs på grund av övertagandet till 3 % per år. 3) Räntan har gått upp. Halva lånet har bunden ränta till våren 2024, men därefter räknar jag med upp till 40 000 kronor i månaden i boendekostnad.

Deklaration och guldmynt

Den 2 maj är senaste dagen att deklarera, så passa på att göra detta om du inte redan gjort det. Har du frågor om skatt kan du prova fråga SkattGPT.

Min kvarskatt blev bara en knapp tredjedel av skatteskulden förra året men den landade ändå omkring 100 000 kr. Som delbetalning tänker jag sälja 4 guldmynt, vilket innebär att min guldreserv kommer att minska.

Sparande och portföljutveckling

Min senaste portföljuppdatering visade på tillgångar kring 4,3 miljoner kronor. Jag skulle tro att portföljen ligger kvar på ungefär samma nivå. Mitt största innehav, Agronomics, fortsätter gå kräftgång och det kanske bara är en tidsfråga innan botten helt går ur aktien och jag får skriva ned värdet till noll. Intrum och Minesto, två andra spelare i min portfölj, dras med problem och har haft en sorgsam utveckling.

Trots det ekonomiska svårigheterna med övertagandet av huset försöker jag spara lite månadsvis, främst en amortering av skulden hos Avanza men även ett litet sparande i PLUS fonder, AMF Strategifond Global, Lysa samt Nordnet Indeksfond Norge.

Mitt mål om 10 miljoner kronor år 2030 känns just nu mycket avlägset och jag är i princip tacksam så länge mitt innehav i Agronomics eller övriga delar av portföljen inte kollapsar. Sådant kan dock ändras fort, och med lite tur vädrar jag morgonluft redan nästa år.

Träning

Jag har fortsatt lyckats hålla en högre nivå på min fysiska aktivitet och kör CrossFit 2-3 gånger i veckan. Tyvärr har jag fått ont i vänster axel vilket gör att jag för närvarande tar det lugnare med passen och istället fokuserar på egen löpning och övningar som inte belastar axeln så mycket. Jag hoppas att det blir bättre snart och att jag då kan göra de vanliga passen, med övningar som t.ex. snatch.

AI och AI-risk

Den senaste tiden har jag ofta använt den nya ChatGPT-4 och är mycket imponerad av hur bra den fungerar. I mitt tycke är den intelligent på riktigt. Den kan resonera och kommer med kloka inspel. Den är mycket bra på att skriva och glänser i att skriva programkod.

Nyligen släppte Microsoft Research en forskningsartikel där de utvärderat GPT-4 på olika områden. Huvudförfattaren till artikeln har även gett en presentation av artikeln som går att se på Youtube:

Deras huvudsakliga slutsats är att GPT-4 är kompetent över flera områden och att den kan föra kvalificerade resonemang på en så hög nivå att det slår gnistor av artificiell allmän intelligens.

För några dagar sedan skrev den svensk-amerikanska fysikern Max Tegmark en mycket läsvärd artikel i TIME Magazine där han jämför AI-utvecklingen, och särskilt motståndet mot ett bättre säkerhetstänk, med Netflix succéfilm Don’t Look Up. Här är ett utdrag ur artikeln:

A recent survey showed that half of AI researchers give AI at least 10% chance of causing human extinction. Since we have such a long history of thinking about this threat and what to do about it, from scientific conferences to Hollywood blockbusters, you might expect that humanity would shift into high gear with a mission to steer AI in a safer direction than out-of-control superintelligence. Think again: instead, the most influential responses have been a combination of denial, mockery, and resignation so darkly comical that it’s deserving of an Oscar.

Läs artikeln genom att klicka här eller på länken i stycket ovanför citatet.

Hälsa

Jag tar fortsatt ett antal kosttillskott:

Jag har för tillfället slut på NOW Super Antioxidants men kommer troligen beställa mer.

Det är oklart om dessa kosttillskott ger någon effekt, och i så fall om effekten är positiv, men jag fortsätter hoppas.

Slava Ukraini!

Månadsrapport december-januari 2023

Foto av Dafne Cholet.

Det har varit en turbulent tid och jag har missat en månadsrapport, därav denna kombinerade rapport för december och januari. Jag har haft ett besvärligt ärende på jobbet som tagit mycket tid, samtidigt som förhållandet med min fru stundtals varit problematiskt. Jag har haft ett negativt sparande och börjat tänka mer på min hälsa, vilket jag skriver mer om längre ned.

Sparande och portföljutveckling

Jag har försökt spara 15 000 kronor både i december och januari, men tyvärr fick jag ta ut 40 000 kronor för att täcka resekostnader för familjen, vilket gör att sparandet blev negativt.

Min portfölj har gått upp något sedan årsskiftet. Mitt största innehav, Agronomics, fortsätter att gå kräftgång. Jag tröstar mig med att mitt innehav dubblats i värde sedan jag köpte mina aktier sommaren 2020, men kursen kan förstås fortsätta nedåt.

Det har tagit längre för portföljbolagen att få ut produkter på marknaden än vad jag räknat med. En bra sak är att Agronomics på senare tid breddat investeringarna så att de även omfattar precisionsjäsning (tillverkning av specifika proteiner med hjälpa av mikroorganismer). Det är tekniskt lättare och i vissa fall krävs inte heller särskilda tillstånd för att få sälja produkterna på marknaden. Ett av Agronomics portföljbolag, The EVERY Company, säljer redan precisionsjäst äggvita på den amerikanska marknaden.

Agronomics släppte nyligen ett nyhetsbrev med det senaste om portföljbolagen och sektorn.

Träning

Efter nyår bestämde jag mig för att ta tag i träningen igen, efter en tid av relativ inaktivitet. Jag anmälde mig till CrossFit och har nu börjat köra 2-3 gånger i veckan. Dessutom har jag pratat med en vän om att eventuellt delta i Stockholm Marathon nästa år. Än så länge känns det bra och hoppas kunna få in en rutin med minst tre träningspass i veckan.

Hälsa

Läsare som varit med ett tag kanske minns att jag som medicin mot åldrande brukade ta metformin regelbundet, men att jag slutade med detta runt årsskiftet 2020/2021. Efter att jag den senare tiden börjat känna mig gammal, bland annat med värk i höger armbåge, har jag blivit intresserad av att återigen medicinera mot åldrande. Jag har därför beställt och börjat ta ett antal kosttillskott:

Det är väl oklart om något av ovanstående faktiskt hjälper, men åtminstone fungerar det som en snuttefilt. Att jag beställt så många hänger ihop med att jag börjat läsa regelbundet på Rapamycin News, ett forum för personer som tar rapamycin som en medicin mot åldrande. På sikt hoppas jag också kunna börja ta rapamycin, som verkar vara den mest lovande enskilda interventionen mot åldrande.

Slava Ukraini!

Genomlysning av Agronomics – private equity i högteknologisk matproduktion

File:Cows by Kuninkaantie, Sipoo 4.JPG

I detta inlägg gör jag en djupdykning i mitt största enskilda innehav. Jag äger 500 000 aktier i bolaget till ett marknadsvärde på drygt en miljon kronor. Det är ett investmentbolag jag tror på, men det är en investering till mycket hög risk då i princip inget av bolagen de investerat i ännu har några inkomster.

Vad gör Agronomics Limited?

Bolaget investerar i private equity (onoterade företag) inom högteknologisk matproduktion. Fokus ligger på odling av celler (55 % av investeringarna) och jäsning av proteiner (37 % av investeringarna).

Odling av celler innebär att man låter celler växa i bioreaktorer varefter man låter dem växa samman och bilda vävnader. Tekniken möjliggör produktion av exempelvis hamburgare och kycklingfilé utan att ta omvägen genom kor och kycklingar. Samma teknik kan även användas för att odla fiskkött eller kött från skaldjur, samt kött från ovanliga eller rent av utrotningshotade djur. Tänk exempelvis på en lejonstek. Det går även att producera växtbaserade produkter som bomull, kaffe och kakao genom cellodling.

Odlad burgare från Mosa Meat

Jäsning av proteiner innebär att man producerar komplexa proteiner med hjälp av mikroorganismer, på ett liknande sätt som man brygger öl. Med hjälp av genredigering går det att producera nästan vilka proteiner som helst, inklusive nya proteiner som ännu inte finns i naturen. Tekniken möjliggör produktion av exempelvis äggvita och mjölk utan att ta omvägen genom hönor och kor.

Jäst äggvita från The EVERY Company

Odlat kött säljs än så länge bara i Singapore, där man sedan ett och halvt år tillbaka kan köpa odlad kyckling. Jästa proteiner finns på flera marknader. I USA säljs exempelvis den veganska glassen Brave Robot som är gjord av riktigt mjölkprotein, producerat genom jäsning.

Varför vill man producera mat på nya sätt?

Traditionell matproduktion orsakar stora utsläpp av växthusgaser och industriellt fiske orsakar stora skador på de akvatiska ekosystemen. Dessutom innebär det sannolikt stort lidande för djuren. Högteknologisk matproduktion skulle eventuellt kunna lösa stora delar av dessa problem. Agronomics är därför att betrakta som en grön investering, i en sektor som främjar hållbar utveckling.

Vad finns i portföljen?

Agronomics senaste rapporterade substansvärde är 15,11 pence per aktie. Av detta är 36 %, eller drygt 5 pence, kontanter som bolaget håller i reserv för att kunna delta i nyemissioner och göra nya investeringar.

Det här är de 10 största innehaven, sorterade efter storleksordning:

SuperMeat, 10 %. Ett israeliskt bolag som odlar kycklingkött. De driver restaurangen TheChicken i Tel Aviv där gäster kan prova odlad kyckling i en trivsam miljö och titta på produktionen genom en glasruta. Odlat kött är ännu inte godkänt i Israel varför restaurangen endast är för inbjudna gäster.

Vitrolabs Inc, 7 %. Amerikanskt företag som fokuserar på odlat läder. Till skillnad från odlat kött krävs inget tillstånd för att sälja odlat läder, då det är ett material. Det bör finnas en stor marknad då fler och fler konsumenter slutar med läder av miljöskäl och djuretiska skäl. Dessutom går det göra godtyckligt stora läderbitar medan traditionellt producerat läder aldrig kan bli större än djuret det tas från.

Formo, 6 %. Tyskt företag som producerar traditionella europeiska ostar som Mozzarella från jästa mjölkproteiner. Alla som provat vegansk ost vet hur dåligt det är. Tack vare Formo kanske vi snart kan få riktig ost som är både vegansk och miljövänlig.

Mozarella från Formo

Geltor, 5 %. Amerikanskt företag som producerar jästa biodesignade proteiner. Initialt fokuserar de på mänskligt kollagen för användning i skönhetsprodukter. Deras plattform möjliggör dock produktion av nästan alla proteiner, inklusive nya proteiner som aldrig tidigare funnits på jorden.

Meatable, 5 %. Nederländskt företag som producerar odlat nötkött och fläskkött. De hoppas ha produkter på marknaden år 2025.

BlueNalu, 4 %. Amerikanskt företag som producerar fiskkött. De planerar att inledningsvis lansera odlat tonfiskkött. I Japan betalar man enorma summor för högkvalitativt tonfiskkött. Det används bland annat i sushi.

Odlat fiskkött från BlueNalu

The EVERY Company, 4 %. Amerikanskt företag som producerar äggvita och pepsin genom jäsning. De har nyligen lanserat vegansk macaron. Den som bor i USA kan beställa en box med 6 macaroner från deras webbsida för 28 amerikanska dollar.

Onego Bio, 4 %. Ett finskt företag som producerar äggvita genom jäsning. De är nystartade och har till skillnad från The EVERY Company ovan ännu ingen produkt på marknaden.

Solar Foods, 4 %. Ett finskt företag som producerar proteinet Solein ur tomma luften, med endast elektricitet, vatten och spårämnen. Solein är upp till 100 gånger mer miljövänligt än växtbaserade alternativ. Här är en aktuell artikel om bolaget.

LIVEKINDLY Collective, 3 %. Företag i växtbaserad protein, inklusive svenska Oumph!

Den som vill veta mer om Agronomics innehav kan med fördel titta på bolagets företagspresentation som går att ladda ned från deras webbsida. Jag har även tidigare skrivit om bolaget.

Substansvärde, premie och avgifter

Senaste substansvärde är som nämnts ovan 15,11 pence per aktie samtidigt som senaste betalkurs är 18,50 pence. Det innebär att Agronomics i skrivande stund handlas till en premie på drygt 20 %.

Substansvärde är dock ett komplicerat begrepp för private equity. Oftast är det redovisade värdet för ett innehav detsamma som kursen vid bolagets senaste nyemission. Ifall det gått lång tid sedan Agronomics investerade i bolaget kan det redovisade värdet vara missvisande. Exempelvis tror jag att bolagets innehav i BlueNalu är värt väsentligt mer idag än det redovisade beloppet.

Agronomics betalar ett förvaltningsarvode på 15 % av ökningen i substansvärde. I övrigt har de få eller inga avgifter såvitt jag vet. Jag hade förstås helst undvikit den presentationsbaserade avgiften om det gick, men jag tröstar mig med att jag åtminstone inte betalar något ifall substansvärdet går ned.

Varför investerar jag i bolaget?

Jag tror starkt att modern livsmedelsproduktion är framtiden. Det är svårt för mig att se hur kött som producerats utan lidande och med en tiondel av miljöpåverkan inte skulle bli en succé, eller hur fiskkött som är fritt från tungmetaller inte skulle bli en storsäljare.

Det som skulle hindra denna utveckling är om priset blir alltför högt, men jag tror snarare att priset på sikt kommer att bli mycket lägre än för kött och fisk från slaktade djur. Med det sagt har jag fått större respekt för svårigheterna när jag lärt mig mer om området.

Under hösten publicerades en kritisk artikel i The Counter där svårigheterna att odla celler lyftes fram. Mosa Meat har skrivit ett längre svar på kritiken. Bägge artiklarna förtjänas att läsas i sin helhet. Man bör komma ihåg att denna kritik endast gäller odling av celler, inte jäsning av proteiner.

Det pågår försök att skala upp odlad cellproduktion. Upside Foods har byggt en fabrik som ska kunna producera 25 000 kilo kött om året och Eat Just bygger nu jättelika bioreaktorer på 250 000 liter vardera, med målsättningen att kunna producera närmare 15 miljoner kilo kycklinggkött per år.

Hur handlar man Agronomics?

Jag har köpt mina aktier genom telefonmäklare hos Avanza.

Agronomics är listat på brittiska småbolagslistan Alternative Investment Market (AIM) under ticker ANIC. Marknaden är speciell eftersom man alltid handlar med en så kallad market maker. Det går alltså inte köpa direkt från en annan privatperson. Därför ska man inte bli förvånad om det görs affärer under den köpkurs man själv erbjudit, utan att man får några aktier. Jag har för enkelhets skull alltid lagt mina order till senast ”ask”-kurs.

Här är en bra sida för att följa Agronomics aktiekurs, komplett med nyheter och forum.

Månadsrapport februari 2022

Foto av Dafne Cholet.

Mina tankar den senaste veckan har främst handlat om den oroväckande utvecklingen i Ukraina, samtidigt som mina besparingar minskar i värde. Mitt största innehav, Agronomics, föll 14 % i fredagens handel och handlas nu utan premie. Kanske ett köptillfälle för den långsiktige?

Kriget i Ukraina

Jag kände i januari när jag satt i karantänhotell att det fanns en reell risk för en rysk invasion och tänkte köpa säljoptioner, men det gick inte då jag först behövde skriva på ett nytt optionsavtal. Det blev därför inget, men nu i måndags skickade jag in det nya avtalet ifall jag vill köpa vid annat tillfälle framöver.

Kriget är fruktansvärt och jag lider med alla som drabbats. Vi har erbjudit vårt spanska hus till Ukrainska flyktingar och skänkt 100 EUR direkt till en grupp flyktingar på förfrågan av Ukrainska vänner. Därutöver har jag skänkt pengar till Röda Korset samt till två organisationer som stödjer den Ukrainska försvarsmakten.

Först gav jag 100 EUR till Mir & Co som rekommenderas av Cornucopia? och därefter ytterligare 1000 kronor till Come Back Alive som rekommenderas av Kyiv Independent. Come Back Alive fokuserar på tekniskt stöd till försvarsmakten, exempelvis mörkersikten. Skänk gärna en slant till dem.

Ryssland verkar ha mött hårdare motstånd än de räknat med, men jag rädd att det bara handlar om månader tills de reguljära Ukrainska styrkorna är besegrade. Därefter kan Putins krigsmaskin återigen hota andra länder i närområdet, inklusive Sverige.

Försvaret har lämnat in en begäran om akuta inköp av bland annat ammunition och sjukvårdsmaterial. Den bör beviljas omedelbart. Därutöver bör Sverige följa Tysklands exempel som omedelbart anslog drygt 1000 miljarder till försvaret och ökade försvarsanslagen till 2 % av BNP. Det tar dock åratal att bygga försvarsförmåga och på kort sikt är det endast ett medlemskap i NATO som kan hjälpa.

Sparande och portföljutveckling

Sparandet blev tyvärr negativt i februari. Jag placerade visserligen 2 000 kronor i Proethos fond, 1 000 kronor i AuAg Preciuos Green, 1 000 kronor till Lysa med den breda inriktningen och 80 % aktier samt 1 000 kronor i Nordnet Indeksfond Norge, men därefter fick jag ta ut 35 000 kronor för att betala elarbete som gjorts i vår nya villa. Det ökade min belåning hos Avanza till nu närmare 240 tkr.

Eftersom börsen verkar vara på väg utför har jag lagt om mitt månadssparande. Jag kommer inte längre amortera på lånet hos Avanza. Istället lägger jag 10 000 kronor per månad hos Lysa och ökar till 3 000 kronor i månaden för Proethos fond. Hur länge jag har kvar det så beror på börsens framtida utveckling.

Hälsa

Jag tränar nu en till två gånger i veckan på mitt lokala gym och jag planerar återigen åka dit igen igen så snart jag skrivit klart denna månadsrapport.

Slava Ukraini!

Månadsrapport januari 2022

Foto av Dafne Cholet.

Som många säkert gissat efter att ha läst mitt förra inlägg började det nya året med att jag fick covid och blev fast i Chile. Det är trist att få covid i Sverige men jag kan intyga att det är värre som turist i Chile. Mer om detta i ett kommande uppföljande och avslutande inlägg om min resa till Antarktis.

Nu är jag tillbaka i Sverige och har återvänt till vardagslivet, vilket känns bra. Värdet på portföljen har dock sjunkit en del sedan årsskiftet och det är nog med nöd och näppe jag håller mig kvar över 4 miljoner.

Upptaxering av Skatteverket

Skatteverket fortsätter sina ansträngningar att upptaxera mig och jag ägnade en betydande del av min fritid förra veckan åt att sammanställa material som myndigheten efterfrågat. Jag gissar att jag får betala drygt 200 tkr i kvarskatt. Det är förstås trist att behöva betala extra skatt, men det kommer samtidigt att kännas skönt när det är rättat och klart. Som omvärldsläget ser ut just nu antar jag att pengarna dessutom kan behövas för att köpa stövlar, ammunition och proviant år det svenska försvaret, eller vad som nu saknas.

Sparande och portföljutveckling

Sparandet blev 15 000 kronor i januari. Jag har placerat 2 000 kronor i Proethos fond, 1 000 kronor i AuAg Preciuos Green, 1 000 kronor till Lysa med den breda inriktningen och 80 % aktier samt 1 000 kronor i Nordnet Indeksfond Norge. Resterande 10 000 kronor satte jag in hos Avanza.

Mitt största innehav, Agronomics, fortsätter sin kräftgång men utvecklingen i sektorn känns ändå rätt lovande. Om jag blir inspirerad skriver jag ett inlägg om detta framöver.

I mitt individuella pensionssparande (IPS) har jag gjort en del omplaceringar på sistone för att kunna köpa in mig i Oatly, Beyond Meat och RIZE Sustainable Future of Food ETF.

Hälsa

Nu när resan till Antarktis är över och mitt ärende hos Skatteverket tycks vara under kontroll har jag börjat känna mig lite lugnare. Jag har hunnit med att träna en gång på mitt lokala gym med årskortet jag köpte före jul, men jag planerar åka dit igen igen så snart jag skrivit klart denna månadsrapport.

Jag hoppas året börjat bra och önskar er all lycka med livet och affärerna!

Månadsrapport november 2021: mörka moln på himlen

Kylan har dragit in över området där vi bor och det börjar kännas som vinter. Vår nya bergvärmepump går på högtryck, eller i vart fall på så högt tryck den kan givet vårt aningen klena borrhål. Ibland måste den spetsa med el. Jag gör vad jag kan för att hjälpa den och eldar frekvent i kaminen.

Hösten fortsätter tyvärr vara stressig och jag har haft svårt att sova.

Resan till Antarktis

Som jag tidigare nämnt har jag bokat en resa till Antarktis med Hurtigruten. Resan kostar närmare 100 tkr så det är inte växelpengar vi pratar om. Den är tänkt att utgå från Chile i slutet av december med MS Roald Amundsen.

Jag hade i god tid innan resan kontrollerat att mitt pass, som går ut i mitten av våren, skulle fungera på resan. I slutet av november fick jag trots detta ett brev från Hurtigruten där de skriver att mitt pass måste vara giltigt minst sex månader efter hemkomsten. Jag ringde Hurtigruten för att fråga om det verkligen stämmer och fick veta att det ”är ett gammalt krav som Hurtigruten har”. Enligt personen jag pratade med spelar det ingen roll om passet duger för att resa till Chile: jag måste uppfylla Hurtigrutens krav för att få åka med på expeditionen. Jag beställde därför ett nytt pass som jag kunde hämta ut i slutet av förra veckan.

För att resa till Chile räcker det inte med ett godkänt pass. Man måste även ha ett migrationspass som är Chiles motsvarighet till ett covidbevis. Att erhålla ett migrationspass tar tid, runt 2-3 veckor men ibland ännu längre. Jag var tvungen att vänta på mitt nya pass innan jag kunde lämna in min ansökan. Nu håller jag tummarna för att mitt migrationspass beviljas i tid. Om så inte är fallet kan jag i värsta fall förlora pengarna för resan. Jag har skrivit till Hurtigruten för att fråga vad som händer i ett sådant fall men de har efter en vecka inte svarat. Osäkerheterna kring min resa till Antarktis är den främsta orsaken till mina sömnsvårigheter den senaste tiden. Dessförinnan var det problemen med vår nya villa.

Upptaxering av Skatteverket

De senaste åren har jag haft mindre inkomster i utlandet. Jag trodde inte jag behövde betala skatt för dessa i Sverige, men när jag tittat närmare på frågan verkar så inte vara fallet. Jag har därför lämnat in en självrättelse till Skatteverket. Det kommer troligen innebära att jag upptaxeras några hundratusen kronor. Det är lite surt men till skillnad från resan till Antarktis inget som gör att jag ligger sömnlös på nätterna. Jag är dock lite ledsen över att jag inte insåg detta tidigare. Då hade jag kunnat betala skatten efter varje år istället för allt som en klumpsumma.

Sparande och portföljutveckling

Sparandet blev 15 000 kronor i november. Jag har placerat 2 000 kronor i Proethos fond, 1 000 kronor i AuAg Preciuos Green, 1 000 kronor till Lysa med den breda inriktningen och 80 % aktier samt 1 000 kronor i Nordnet Indeksfond Norge. Resterande 10 000 kronor satte jag in hos Avanza.

Portföljen går tyvärr utför. En ljusglimt är det kommande budet på fastighetsbolaget Halmslätten, men annars är det mest dystert. Mitt största innehav, Agronomics, gör en nyemission vilket fått kursen att rasa. Jag är ändå optimistisk då jag tror det finns ett gott syfte med nyemissionen. Troligen ser de fina affärsmöjligheter på horisonten.

Hälsa

Stressen under hösten har tyvärr tagit hårt på min hälsa. Jag har knappt tränat och den senare tiden druckit alkohol nästan varje kväll i ett försök att dämpa stressen. Det här är förstår en trend jag gärna vill vända och förra veckan tog jag ett första steg när jag köpte ett årskort på mitt lokala gym.

Jag hoppas ni har det bra i decembermörkret och önskar er all lycka med livet och affärerna!

Månadsrapport juni 2021

Foto av Dafne Cholet.

Något sent kommer här en månadsrapport för juni. Jag är med familjen på Costa Blanca för en längre semester. Vi har sol och värme i överflöd. Än så länge har vi mest tagit det lugnt och flutit runt i poolen. Kanske får vi mer energi längre fram, men det blir nog inte imorgon när det sägs kunna bli uppemot 40 °C varmt.

Sparande

Under juni sparade jag 21 000 kronor.

Köp och sålt

Jag har under månaden placerat 5 000 kronor i Proethos fond, 3 000 kronor i AuAg Preciuos Green, 2 000 kronor till Lysa med den breda inriktningen och 80 % aktier, och 1 000 kronor i Nordnet Indeksfond Norge. Dessutom har jag köpt ett nytt onoterat innehav för drygt 30 000 kronor.

Avanza

Ni som följer bloggen har kunnat läsa att jag fått vänta på svar från Avanza, men till sist kom det. De ber om ursäkt för den långa väntetiden och säger att en Private Banking kund normalt inte ska behöva vänta mer än maximalt några dagar. De uppmanar mig att ringa om det händer igen. Jag kommer att fortsätta ha huvuddelen av mitt sparande hos Avanza i förhoppningen att kunderservicen fungerar bättre framöver.

Hälsa

Semestern på Costa Blanca har lett till minskad träningsmängd och ökad alkoholkonsumtion. Jag försöker bättra mig på bägge punkterna. Igår tog jag den första löprundan och jag simmar så gott som dagligen i poolen. Idag håller jag mig borta från alkohol och dricker istället Cola Light. Under månaden har jag dagligen tagit extrakt av grönt te, en multivitamin, vitamin D3 samt luteolin (2 x 100 mg).

Agronomics

Agronomics, mitt största innehav som står för drygt en fjärdedel av portföljen, har rört sig sidledes efter nyemissionen. Aktiekursen har hållit sig ovanför emissionskursen, vilket är gott tecken. Det har varit tunt med nyheter på sistone och i senaste företagspresentationen uppges att bolaget har 66 % likvida medel, sett till bokförda värden.

Jag tror det kommer att se ut så under resten av sommaren. Till hösten räknar jag med flera intressanta nyheter och investeringar från bolagets sida. Några av portföljbolagen kommer troligen även att börja sälja produkter i mindre skala mot slutet av hösten eller början av våren.

Vill du läsa mer om Agronomics tipsar jag om denna aktuella och ”oberoende” analys hos ProteinReport.

Det var allt för denna månadsrapport. Ha det bra i sommarvärmen!

Genomlysning av Proethos fond

undefined

Sedan några månader tillbaka sparar jag i Proethos fond. Fonden startades år 2018 och är en global blandfond med cirka 80 % aktier och 20 % räntebärande värdepapper plus likvida medel. Den investerar i bolag som verkar för hållbar
energiproduktion, hållbar energikonsumtion, hållbara transporter eller hållbara levnadsvanor. Förvaltare och grundare är Magnus Alfredsson, som syns på bilden ovan. I det här inlägget gör jag en genomlysning av fonden för att bättre förstå vad den investerar i. Jag finner att det är en bra fond även om jag gärna sett större exponering mot området ”Hållbar livsstil” och en än högre andel räntebärande värdepapper i utländska valutor.

Avgifter

Den största nackdelen med fonder är att de ofta kommer med höga avgifter. Proethos fond har en relativt låg avgift på 0,71 % om man köper den hos SAVR och 0,79 % om man köper hos Avanza eller Nordnet.

En avgift på 0,71 % årligen innebär att man under en tioårsperiod förlorar cirka 7 % av det sparade beloppet jämfört med om det gick att köpa fonden helt avgiftsfritt.

Jag tycker avgiften är rimlig med tanke på att Proethos är en nischad fond som bara funnits i tre år och endast förvaltar en dryg miljard kronor, motsvarande ca 0,02 % av det totala förvaltade fondkapitalet i Sverige. Med det sagt hoppas jag ändå att avgiften kan sänkas ytterligare framöver i takt med att fonden förhoppningsvis växer i storlek.

Fördelning aktier och räntebärande tillgångar

Mina uppgifter om fondinnehaven kommer från fondtoppen.se. Dessa kan tyvärr vara delvis inaktuella eftersom de senast uppdaterats 2020-12-31.

Vid årsskiftet var 26 % av fondens tillgångar placerade i räntebärande tillgångar och likvida medel, medan resterande 74 % var placerat i marknadsnoterade aktier. Fondens målsättning är att 10-30 % av fondens tillgångar ska placeras i räntebärande tillgångar eller likvida medel och att resterande 70-90 % ska placeras i aktier.

Jag tycker det är bra att fonden har cirka en femtedel av tillgångarna i räntebärande tillgångar. I mitt sparande i fondroboten Lysa har jag valt 20 % i räntebärande tillgångar för att minska risken.

Bildtext: Fördelning av tillgångar i Proethos fond 2020-12-31.

Fondens aktieinnehav

Proethos fond hade vid årsskiftet aktieinnehav i 59 olika bolag över hela världen. Av dessa återfanns cirka 20 % i Sverige, 15 % i Norge, 11 % i USA, 9,2 % i Kanada, 8,7 % i Danmark, 8,7 % i Japan, 7,7 % i Spanien medan resterande 20 % huvudsakligen – men inte uteslutande – återfanns i Europa. Dessa siffror skiljer sig från de uppgifter man finner hos Avanza. Det kan bero på att min information om fondens innehav från fondtoppen.se är från 2020-12-31 och därför kan vara delvis inaktuella.

Fonden väljer aktieinnehav under fyra huvudområden. I andel av aktieinnehaven var dessa vid årsskiftet 53 % förnybar energi, 22 % energieffektivisering, 19 % hållbara transporter och 6 % hållbar livsstil.

Jag tycker det är utmärkt att fonden har innehav över hela världen med tonvikt på Norden. Jag kan dock inte förstå viktningen av huvudområdena, där energi och transport ensamma står för hela 94 % av fondens aktieinnehav. Miljö är mer än endast utsläpp av växthusgaser, men även om fonden uteslutande skulle fokusera på detta område finns ingen anledning att vikta så tungt mot energi och transport. Jordbrukssektorn står exempelvis ensam för ungefär en fjärdedel av världens utsläpp av växthusgaser. Jag utvecklar denna problematik vidare under rubriken ”Miljöfond eller klimatfond?” nedan.

Fondens räntebärande tillgångar

Vid årsskiftet var 67 % av de räntebärande tillgångarna placerade i likvida medel, 17 % i räntebärande värdepapper i svenska kronor (SEK), 9,7 % i räntebärande värdepapper i euro (EUR) och 6 % räntebärande värdepapper i schweizerfranc (CHF).

Enligt uppgift från förvaltaren hålls de likvida medlen i 3-4 större valutor, EUR, amerikanska dollar (USD) och eventuellt CHF och japanska yen (JPY) förutom SEK. Jag har ingen mer detaljerad uppgift om valutafördelningen. Jag har inte närmare studerat de räntebärande värdepapperen eftersom de utgör en så liten del av fonden.

Jag skulle gärna se ett ännu större inslag av utländska valutor i fondens räntebärande tillgångar, helst flera olika valutor. Svenska sparare har redan stor exponering mot den svenska kronan och riskerar drabbas hårt om kronan kraftigt tappar i värde mot de större världsvalutorna. Jag kan inte se någon anledning att öka utsattheten genom att placera räntebärande medel i svenska kronor. Dessutom finns i dagsläget nästan ingen fond som erbjuder betydande räntesparande i andra valutor än svenska kronan varför Proethos fond skulle kunna få en konkurrensfördel.

Proethos fond har nyligen lanserats i Finland och kanske bidrar det till att minska betoningen på svenska kronan. Jag hoppas andelen utländska valutor, särskilt andra valutor än euron, ökar framöver.

Kommunikation med fondinnehavare

Jag har ett överlag positivt intryck av hur Proethos fond kommunicerar med sina sparare. De har en webbsida där man hittar den viktigaste informationen om fonden presenterat på ett öppet och ärligt sätt, även om jag gärna sett att man presenterade storleken på innehaven och fördelningen mellan huvudområdena på webbsidan. Den lista över fondinnehav på fondtoppen.se som webbsidan länkar till verkar tyvärr inte uppdateras särskilt ofta. Proethos har ett nyhetsbrev som kommer cirka en gång i månaden och Facebook-gruppen Proud Supporters of Proethos där grundaren och förvaltaren Magnus Alfredsson är aktiv och svarar på frågor.

Miljöfond eller klimatfond?

Det som för mig känns mest otydligt med Proethos fond är vad den egentligen investerar i. Det första påståendet som möter besökare på fondens webbplats är att den investerar i lösningen på klimatkrisen. Ifall fonden uteslutande fokuserar på klimatfrågan skulle jag bli aningen besviken. Det är en viktig fråga, men miljöproblemen är mer än endast växthusgaser. En snabbt växande landanvändning och en skoningslös rovdrift på fisk och skaldjur bidrar exempelvis även till stora förluster av biologisk mångfald med negativ inverkan på relaterade ekosystemtjänster.

Det jag mest saknar i fonden är innehav i företag som löser de omfattande problem med fiske och jordbruk som exempelvis beskrivs i dokumentärerna Cowspiracy och Seaspiracy på Netflix. Proethos fond har två sådana innehav, i Beyond Meat och The Very Good Food Company, men de utgör bara försumbara 0,3 % av fondtillgångarna. Här bör det finnas stora möjligheter att bredda innehaven, både inom växtbaserad mat och inom alternativa proteiner. I den senare sektorn tänker jag främst på Agronomics Limited som jag själv investerat i, men det finns även möjlighet att ta in MeaTech 3D som numera handlas på Nasdaq i USA.

Kanske skulle det vara möjligt för Proethos fond att köpa Agronomics med rabatt, genom en riktad nyemission. Agronomics behöver snart fylla på kassan för att stötta de egna portföljbolagen i kommande finansieringsrundor.

Sammanfattning

Som framgår från det jag skrivit ovan är jag mycket positiv till Proethos fond. Jag uppskattar särskilt fondens fokus på miljöaktier, den geografiska spridningen av innehaven med tyngdpunkt på Norden och att fonden har räntebärande innehav i andra valutor än den svenska kronan. I kombination med den relativt låga avgiften gör det att jag kommer fortsätta spara i fonden framöver, i alla fall så länge det inte kommer ett uppenbart bättre alternativ.


Jag är dubbel miljonär i labbodlat kött!

Balloons, Heart, Sky, Decoration, Party

Att bli miljonär i labbodlat kött var en härlig känsla. Jag firade händelsen med en kupa cognac. Det blev en Hennesey XO som enligt Systembolagets beskrivning har “komplex smak med tydlig fatkaraktär, inslag av torkad frukt, ceder, mogna äpplen, mynta och pomerans“. Drygt 2 200 kronor litern så inget man dricker varje dag, men värdigt tillfället.

Nu har det klirrat in ytterligare en miljon. Det är mitt innehav i det brittiska investmentbolaget Agronomics som passerat två miljoner. Ni som hängt med vet säkert att Agronomics fokuserar på modern matproduktion, särskilt odlat kött. Man kan därför säga att jag nu är dubbel miljonär i labbodlat kött, även om Agronomics strikt talat också har andra innehav i bolag som exempelvis tillverkar protein ur tomma luften, odlar läder och brygger mjölk.

Det är en fin känsla, kanske ännu bättre än när jag först blev miljonär i labbodlat kött. Det är även första gången jag har mer än två miljoner kronor i ett enskilt innehav. Dessutom gläds jag åt att mina vinster också är vinster för djuren och miljön. Titta gärna på Cowspiracy och Seaspiracy som jag nämnde i förra månadsrapporten för att förstå problematiken.

Tiden mellan miljonerna

Jag köpte mina allra första aktier i Agronomics den 12 maj 2020 och blev miljonär i labbodlat kött den 14 februari 2021. Det tog alltså 278 dagar att nå den första miljonen men bara 80 dagar att nå den andra.

Guldmakrill i höst

Jag skulle tro att kursen kommer att utvecklas sidledes ett tag framöver tills några av Agronomics portföljbolag lanserar produkter på restaurang och butik. BlueNalu, som är Agronomics största innehav, bygger nu sin första fabrik och räknar med att kunna lansera guldmakrill på marknaden innan året är slut. Den sägs smaka som vilken guldmakrill som helst förutom att den aldrig simmat i ett hav.

Sektorn kan därefter komma att utvecklas mycket snabbt och det är fullt tänkbart att den traditionella oetiska, ohälsosamma och miljöfarliga djurindustrin inom något årtionde kollapsar under konkurrensen.