Om risken för kärnvapenkrig

Bravo detonerar över Bikiniatollen den 1 mars 1954. Foto från Wikimedia.

Jag växte upp under 80-talet och levde med risken att ett storskaligt krig kunde bryta ut och att det skulle kunna innefatta användning av kärnvapen med fruktansvärda konsekvenser.

På den tiden var samhället rustat för att möta hotet. Skyddsrum fanns i var och varannan källare. Runtom landet fanns lager av mat, mediciner och bränsle. I bergrum förvarades kontanter för att kunna öka mängden mynt och sedlar i cirkulation om de elektroniska betalningsmedlen skulle upphöra att fungera. Krigssjukvården var utbyggd och övades regelbundet. En del av detta kan ses i Försvarsmaktens dokumentärserie Om kriget kom.

Sedan två decennier tillbaka är denna beredskap slagen i spillror. Nu gäller var och en för sig själv om ett krig skulle bryta ut. När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) förra året gav ut broschyren Om krisen eller kriget kommer nämndes inte med ett ord risken för kärnvapenkrig eller vad man kan göra sig för att skydda sig, även om flera av de råd som ges i broschyren är tillämpbara även som förberedelser inför kärnvapenkrig.

När jag talar om risken för kärnvapenkrig med annars mycket intelligenta människor får jag vanligtvis ett av två svar, antingen (1) att risken är så låg att det är löjeväckande att diskutera frågan eller (2) att ett kärnvapenkrig skulle vara så katastrofalt att det inte lönar sig att planera – händer det kan man lika gärna direkt sätta en pistol mot tinningen och trycka av.

Har risken för kärnvapenkrig försvunnit sedan kalla krigets dagar? Nej, det tror jag inte. En objektiv statistisk skattning av risken för ett kärnvapenkrig hamnar snarare på nivåer som sänder rysningar genom kroppen. Och även om man tror att de ledare som sitter på kärnvapenarsenaler (Johnson, Putin, Trump, etc.) är kloka män som aldrig skulle använda dem kan ett kärnvapenkrig starta oavsiktligt till följd av en olyckshändelse.

Ett kärnvapenkrig skulle vara katastrofalt men det går att öka chanserna att överleva. I framtida blogginlägg avser jag berätta vad jag gjort för att förbättra min familjs chanser att överleva ett katastrofscenario.

Portföljen

Jag har nu lagt till en ny sida på bloggen som i detalj beskriver mina innehav. Den detaljerade redovisningen innebär naturligtvis att min identitet sannolikt skulle kunna efterforskas men det är väl en risk jag får ta för att kunna vara öppen och transparent kring mitt sparande.

Jag hoppas kunna uppdatera portföljen regelbundet och även återkomma framöver med en djupare analys och diskussion av innehaven.

En billig dag

För att ha en chans att kunna nå upp till de ca 30 tkr per månad i sparande som kan behövas för att nå tiomiljonersmålet krävs att jag inte slösar pengar i onödan. Idag har jag rest och klarat mig med att äta gratis i guldloungen på Arlandas utrikesterminal samt en enkel pastarätt vid ankomsten.

Jag gläder mig också åt att jag lyckades trycka in 7 kilometer löpning och klarade målet att inte dricka någon alkohol dag före arbetsdag, även om det erbjöds fritt i generösa mängder både i loungen och på flyget. Way to go!

Strategier

Jag har i dagsläget cirka två miljoner kronor i finansiella tillgångar och och har som mål att öka detta kapital till 10 miljoner innan 2030. Det är inget busenkelt mål – om man använder den fina kalkylatorn som Jan Bolmeson har på sin blogg Rika tillsammans kan man se att det krävs ett sparande på drygt 30 tkr per månad baserat på en årlig avkastning om 8 %. Det är förmodligen ett större belopp än jag klarar av att spara även om jag har en bra inkomst. Det kommer alltså att krävas tur för att jag ska kunna nå målet.

En uppenbar konsekvens är att jag kommer att behöva spara ordentligt – ju mer desto bättre. Det innebär att jag får dra ned på inköp jag funderat på, t.ex. ny teve och ljudanläggning. Även en tänkt renovering av bostaden får skjutas lite på framtiden. Jag bör nog göra någon form av budget för mina utgifter och se vad jag kan klippa ned på.

Börsen har nu under en tid gått rätt så bra och att ligga fullt investerad i aktier kan vara riskabelt om det skulle komma en krasch. I ett sådant scenario behöver jag lite torrt krut att kunna ta till. Min nuvarande tanke är att jag sparar 10 tkr per månad i Lysa med 80 % aktier och 20 % räntor. Faller börsen mer än 30 % från toppen ökar jag till 90 % aktier och faller den ytterligare 30 % från den nivån byter jag helt till aktier.

Min depå hos Avanza är i dagsläget belånad till ca 170 tkr. Här tänker jag mig att jag betalar tillbaka lånet och fyller på med ca 200 tkr i säkra tillgångar. Utöver det ska jag även fundera på utdelningsaktier. Skulle börsen falla kan jag på samma sätt investera likviderna och öka aktieandelen.

För att få resurser att kunna spara funderar jag på att försöka minska amorteringen på bostadslånet. I dagsläget amorterar jag 8000 kronor per månad men det kanske går att minska till 4000 kronor. Vidare kan jag minska löneväxlingen. I dagsläget löneväxlar jag ett femsiffrigt belopp varje månad. En tanke är att byta från den traditionella pensionsförsäkringen jag nu har till en fondförsäkring och någon gång under nästa år gå ned rejält i löneväxling.

Hälsomål

Den här bloggen kommer inte enbart att handla om sparande. En annan viktig – i mitt tycke faktiskt viktigare – bit är hälsa och långt liv. Mina ansträngningar på detta område omfattar motion, kost, hälsokontroller och medicinering. Jag har även en reservplan om dessa ansträngningar inte skulle visa sig vara tillräckliga och kanske skriver jag om det framöver.

För att inte bli en fullständig soffpotatis har jag som mål att springa minst en mil per vecka i genomsnitt över ett år. Det brukar bli mest motion på hösten. Utöver detta försöker jag hålla mig aktiv även på andra sätt, kanske särskilt med styrketräning och promenader. Jag försöker även springa lite i vardagen för att få upp pulsen, t.ex. till bilen eller uppför trappor.

Kost är ett svårt ämne och jag är långt ifrån perfekt, men jag försöker mest växtbaserad kost och räknar mig som lakto-ovo-vegetarian. Med det sagt äter jag lite väl ofta hamburgare, pizza, chips och oljerik indisk mat. Jag har även lätt för att ta en öl till maten eller på kvällen. Alkohol är inte nyttigt och i samband med att jag startar den här bloggen sätter jag upp som mål att inte dricka dag före arbetsdag såvida jag inte är på representation/motsvarande.

Regelbundna hälsokontroller tror jag är vettigt även om man inte ska överdriva betydelsen. Jag hoppas kunna göra en utförlig hälsokontroll liknande den som erbjuds av Vegatus minst vart femte år. De är inte gratis men kan i bästa fall resultera i att allvarliga sjukdomar som t.ex. cancer upptäcks i ett tidigt och behandlingsbart stadium.

Den sista delen av mina ansträngningar är medicinering. Jag tar i dagligen 150 mg Niagen, 5 mg MitoQ och 500 mg metformin. Därutöver tar jag en sked vetekli till frukosten för att få i mig spermidine. Det är svårt att sätta upp mål för medicinering annat än att följa utvecklingen. Just nu överväger jag att sätta ut Niagen samt öka MitoQ till 10 mg. Jag läser även stadigt in mig på litteraturen om rapamycin. Det är förmodligen av alla kända mediciner mot åldrande den som skulle ha enskilt störst effekt.

Varför ett sparmål?

De flesta av finansbloggarna tycks spara för att kunna lämna arbetslivet tidigt. Jag trivs bra med mitt arbete och har inget emot att fortsätta arbeta så länge det känns roligt. De tillgångar och inkomster jag har räcker även till för min privata konsumtion. Varför har jag då satt upp ett högt sparmål?

Att analysera sina egna motiv är aldrig lätt, men om jag ska göra ett försök finns det minst fyra skäl till att jag väljer sätta upp ett sparmål. Först kan jag komma att behöva pengarna framöver, exempelvis till nya medicinska behandlingar som inte finns idag eller till ett nytt medborgarskap om en flytt från Sverige skulle visa sig bli önskvärd. (Idag trivs jag dock bra i hemlandet.) Arbetssituationen kan också komma att ändras och det är bra att ha möjlighet att lämna yrkeslivet om jag någon gång skulle vilja det.

Ett andra skäl till att jag nu väljer att sätta upp ett sparmål är bloggaren ”Miljonär innan 30”. Jag har av och till följt bloggen sedan den startades och sett denne bloggare gå från ett kapital som var väsentligt mindre än mitt till att i princip ha nått 10 miljoner. Det är en imponerande resa och jag kan bara gratulera och inspireras.

Ett tredje skäl är att jag kan vilja lyxkonsumera något framöver, kanske ett underjordiskt bergrum eller ett hus vid havet. Jag är dock rädd för att eran där man kunde köpa bergrum billigt redan är förbi.

Ett sista skäl är att jag vill kunna bidra mer till samhällsutvecklingen. Exempelvis har jag funderat på att starta en stiftelse för att främja viss allmännyttig verksamhet som annars är underfinansierad. Det kräver att jag kan avvara någon miljon. Därtill skulle jag gärna vilja göra mer för att stödja utvecklingen av livsförlängande och hälsobefrämjande tekniker. Det kan exempelvis göras genom fröfinansiering och kräver ett visst kapital.

Förhoppningen är att bloggandet ska kunna hjälpa mig att fokusera på målet.

Varför en ny blogg?

Det korta svaret på frågan i rubriken är att jag vill ha min egen blogg. För mig är det inte en ny blogg utan min första blogg. Med det sagt tror jag att jag ska kunna tillföra lite av värde till bloggosfären. Utöver att leverera en traditionell finansblogg hoppas jag kunna bidra med kunskap om livsförlängning och även kunna smyga in ett och annat inlägg om prepping och omvärldshändelser.

Namnet då, ”En slumpvandrares betraktelser”? Ja, det är som du kanske gissat en hybridisering av ”En mensans betraktelser” och ”Chansar mest”. I efterhand slog det mig att jag troligen även inspirerats av Burton Malkiels klassisk bok ”A random walk down Wall Street” som jag läste första gången någon gång 2005-2006, även om jag tänker mig ordet i bredare mening än det används i boktiteln.

I och med att jag startar bloggen sätter jag också upp ett högt mål – att öka mina finansiella tillgångar till 10 miljoner kronor innan år 2030. Pengar är dock inte allt i livet och jag hoppas även kunna lägga en del kraft även på att motverka åldrande och informationsteoretisk död.