Glöm ISK – spara skattefritt i aktiedepå

Knockout! Ingemar Johansson tar plats på tronen.

I oktober skrev jag om den missförstådda aktiedepån. Jag framhöll att en aktiedepå både minskar förväntad avkastning och risk, varför alla jämförelser med andra sparformer (ISK, KF, etc.) som endast baseras på den förväntade avkastningen är otillräckliga.

När jag började fundera på det här inlägget tänkte jag först ställa aktiedepån i en match mot ISK för att se vilken sparform som erbjuder den högsta riskjusterade avkastningen, men jag insåg snart att det riskerade bli knockout redan i första ronden. För att få en större utmaning berättar jag därför istället hur du kan spara skattefritt i aktiedepå.

Hur du sparar skattefritt i aktiedepå

För att spara skattefritt måste du uppfylla följande förutsättningar:

  • Möjlighet att få 30 % skatteåterbäring på kapitalförluster. Det kräver att du kan dra av förlusten mot kapitalinkomster samma år.
  • Möjlighet att låna pengar till 0 % ränta. Det går exempelvis att göra på Avanza med superlånet upp till maximalt 50 000 kronor.

Allt du behöver göra nu är att placera de pengar du vill spara skattefritt i aktiedepån tillsammans med ytterligare 42 % av beloppet som du lånar.

Självklart måste du fortfarande betala skatt på utdelningar och vinst, men utfallet efter skatt och eventuell skatteåterbäring blir detsamma som om du hade investerat det ursprungliga beloppet skattefritt.

Varför blir sparandet skattefritt?

Anta att du vill köpa en portfölj aktier för V kronor och att dessa, när du någon gång i framtiden säljer dem, är värda AV där A beskriver avkastningen inklusive utdelningar. Om du har ett skattefritt sparande skulle du kunna stoppa hela summan AV i fickan och gå hem.

För att återskapa precis det här utfallet med en aktiedepå med exakt samma risk lånar du x kronor och investerar V+x kronor, där storleken på lånet är valt för att uppfylla ekvationen 30\ \% * (V+x) = x. Ekvationen visar att du ska låna drygt 42 % av beloppet V du tänkt dig investera.

När du någon gång i framtiden säljer din portfölj får du A(V+x) kronor men om du gjort en vinst måste du betala 30 % av vinsten i skatt. Dessutom måste du betala tillbaka lånet. Kvar i fickan för dig blir därför

A(V+x) – 30\ \% * (A(V+x)-(V+x)) – x = A(V+x) – Ax + x – x = AV.

Med andra ord får du precis lika mycket i fickan som om du hade investerat V kronor i ett skattefritt sparande. Om du istället gör en förlust får du 30 % av förlusten i skatteåterbäring. Efter att du betalt tillbaka lånet har du kvar

A(V+x) + 30\ \% * ((V+x) – A(V+x)) – x = A(V+x) + x – Ax – x = AV.

Oavsett hur det går får du alltså exakt samma utfall som om du hade investerat V kronor i ett skattefritt sparande. Aktiedepån minskar både förväntad avkastning och risk, men genom lånet kan du höja dem så att ditt sparande blir helt identiskt med en skattefri placering.

Låter det för bra för att vara sant?

Det är faktiskt ännu bättre. Om du får en riktigt fin avkastning kan du tillämpa schablonbeskattning och få högre avkastning än du skulle ha haft om du direkt investerade skattefritt. Dessutom är det inte bara en teoretisk möjlighet – flera läsare borde kunna göra det här tricket i praktiken hos Avanza. Det går dock inte att göra i någon större skala eftersom du måste uppfylla de två villkor jag räknade upp i punktform ovan

Det här inlägget är förstås tillspetsat och jag överdriver medvetet en aning i rubrik och ingress, men nästa gång någon hävdar att ISK är så mycket bättre än aktiedepå hoppas jag att du kan förklara det här med riskjusterad avkastning. Kom ihåg: en jämförelse som endast baseras på den förväntade avkastningen är otillräcklig.

Uppdatering 2020-04-18: Efter ett klokt påpekande av Frihetviautdelning har jag ändrat ordval till “otillräcklig” i första och sista stycket ovan.

Ändringar i Lysa räntor

Nao Robot från Robocup 2016

Lysa är en utmärkt tjänst som ger en bra spridning av tillgångarna till en rimlig förvaltningskostnad och dessutom automatiskt balanserar om innehaven till en vald fördelning mellan aktier och räntor. I praktiken fungerar det så att spararnas pengar investeras i tre fonder, Lysa Aktier, Lysa Sverige Aktier och Lysa Räntor i enlighet med vald fördelning.

I slutet av mars tvingades handeln i Lysa Räntor stängas eftersom förvaltaren till en av de underliggande innehaven, Spiltan räntefond Sverige, tillfälligt stoppat handeln. Självklart är det mindre bra att möjligheten till ombalansering därmed stängdes precis under ett pågående börsfall. De som valt en hög ränteandel i syfte att ha likvida medel vid en börskrasch hade under denna period inte möjlighet att öka aktieandelen.

Förra veckan meddelade Lysa att man sålt hela innehavet i Spiltans räntefond. Istället har man tre nya fonder med valutasäkrade internationella obligationer och företagsobligationer. En av de tre fonderna är specifikt inriktade på europeiska företagsobligationer.

Jag tycker att exponeringen mot svenska kronor (SEK) är alltför hög i Lysa Räntor och hade gärna sett större exponering mot de stora världsvalutorna utan valutakurssäkring. Med det sagt är den här ändringen sannolikt bra. Den tycks lämna exponeringen mot svenska kronan oförändrad i och med att de tre fonderna ersätter en svensk företagsobligationsfond. De nya fonderna bör inte riskera att handelsstoppas på samma sätt. Den enda nackdelen jag kan se är att de nya tillgångarna inte finns i Sverige – rent teoretiskt skulle tillgångarna kunna konfiskeras av främmande makt. Den risken torde dock vara extremt liten och närmast försumbar.

Med de nya förändringarna ser Lysas innehav nu ut som nedan. För att göra innehaven mer överskådliga redovisar jag Lysa Aktier och Lysa Sverige Aktier tillsammans under en rubrik.

Aktier
Vanguard Europa 15 %
Vanguard Nordamerika15 %
Vanguard USA15 %
Vanguard Tillväxtmarknader12 %
Vanguard 4 300 småbolag10 %
iShares USA5 %
Vanguard Japan5 %
Vanguard Asian och Australien4 %
Lyxor Europa1 %
Öhman Sverige Marknad Hållbar20 %
(Procenttalen summerar inte till 100 % på grund av avrundning.)
Räntor
AMF räntefond lång17 %
Öhman obligationsfond15 %
Vanguard internationella obligationer15 %
Öhman realräntefond10 %
SPP obligationsfond9 %
XACT obligationer9 %
iShares Europeiska företagsobligationer SEK8 %
Dimensional Global Short-Term Inv. Grade FI Fund SEK7 %
iShares Globla Obligationer SEK5 %
Deutsche Bank globala högavkastande obligationer5 %

Jämför man innehavet med de innehav Lysa hade när jag förra gången skrev om fondroboten augusti 2019 ser man att exponeringen mot SEK i Lysa Räntor ökat från 75 % till 80 %. Det är olyckligt och jag hoppas att trenden gått i andra riktningen nästa gång jag ger en uppdatering.

Får jag önska en ytterligare förbättring hos Lysa blir det möjligheten att spara en valfri andel i värdemetaller, särskilt guld. Om fler önskar detta kanske det blir verklighet en vacker dag framöver.

Uppdatering 2020-04-16: Jag frågade Lysa om den minskade exponeringen mot utländska valutor i Lysa Räntor och fick följande svar:

I dagsläget ner från 25 % till 20 %. Kommer minska ytterligare på sikt är min gissning men inget bestämt.

Uppföljning: Säkra tillgångar

I januari skrev jag inlägget Säkra tillgångar där jag presenterade fyra börshandlade fonder som jag under året planerade att ta in i portföljen. Nu blir det inte så – i coronakrisen har jag istället ökat belåningen – men det kan ändå vara intressant att följa upp hur dessa klarat sig. De fyra tillgångarna, som alla kan handlas via Nordnet, är:

WisdomTree Physical Precious Metals (VZLE)
WisdomTree Agriculture (OD7U)
iShares $ TIPS 0-5 UCITS ETF (SXRH)
SPDR Bloomberg Barclays 0-5 Year Sterling Corporate Bond UCITS ETF (SYBQ)

Utvecklingen i EUR senaste månaden, tre månader och sedan årsskiftet är:

Tillgång1 månad3 månaderi år
VZLE– 1,8 %+ 2,1 %+ 7,5 %
OD7U+ 1,7 %– 9,4 %– 10 %
SXRH+ 4,9 %+ 2,0 %+ 2,9 %
SYBQ– 2,5 %– 4,4 %– 4,4 %

I svenska kronor bör utvecklingen ha blivit några procent bättre eftersom euron stärkts drygt 3 % mot svenska kronan sedan årsskiftet.

Ovanstående visar att ädelmetaller och amerikanska dollar hittills under året varit de bästa säkra tillgångarna av de jag valt ut. Jag har valt en börshandlad fond med inflationsskyddade USD obligationer med kort löptid. Troligen har USD obligationer utan inflationsskydd med lång löptid gått bättre. De tappar dock i värde om räntan eller inflationen stiger.

Den stora besvikelsen av de fyra tillgångar jag valt ut är jordbrukscertifikaten. Jag vet inte hur dessa fungerar och kanske är det inget bra tillgångsslag att ha. Jag hoppas kunna titta närmare på denna klass av tillgångar framöver och se om det är något för mig. Det finns gott om tid – det kommer troligen ta minst två år för mig att betala av belåningen.

Har du andra förslag på säkrare tillgångar jag borde titta på tar jag tacksamt emot dessa.

Portföljen nu under 2 miljoner kronor

Jag har nu uppdaterat portföljvärdet med dagens kurser. Mitt aktuella portföljvärde är 1 934 111 kronor. Därmed är jag inte längre dubbelmiljonär, såvida man inte räknar in andra tillgångar som bostäder och guldpengar m.m. Minskningen beror på dålig börsutveckling.

Black velvet, if you please

Jag har tänkt att jag skall dricka något gott för varje miljon som passeras. Då hade jag främst i åtanke att miljonerna passeras i uppåtgående riktning, men varför inte även på nedvägen? Och vad kan passa bättre än en klassisk Black velvet som tröstat sörjande världen över sedan 1861?

Portföljens olika delar fördelar sig som följer:

Svenska basinnehav59 %
Norska basinnehav2 %
Amerikanska börshandlade fonder18 %
Biotechbolag15 %
Fonder och fondrobotar6 %

Sedan förra rapporten har jag ökat kraftigt i läkemedelsjätten Novartis, ökat i Investor, minskat i Kallebäck Property Invest samt köpt Norwegian Air Shuttle, Sparebanken Øst och Intrum. Köpen har främst gjorts med lånade pengar och jag har nu en skuld på 300 tkr.

Jag rapporterar kvartalsvis och nästa portföljrapport kommer därför kring månadsskiftet juni/juli. Fortsätter raset kan portföljen då ligga under miljonen.

Black velvet, if you please.