I oktober skrev jag om den missförstådda aktiedepån. Jag framhöll att en aktiedepå både minskar förväntad avkastning och risk, varför alla jämförelser med andra sparformer (ISK, KF, etc.) som endast baseras på den förväntade avkastningen är otillräckliga.
När jag började fundera på det här inlägget tänkte jag först ställa aktiedepån i en match mot ISK för att se vilken sparform som erbjuder den högsta riskjusterade avkastningen, men jag insåg snart att det riskerade bli knockout redan i första ronden. För att få en större utmaning berättar jag därför istället hur du kan spara skattefritt i aktiedepå.
Hur du sparar skattefritt i aktiedepå
För att spara skattefritt måste du uppfylla följande förutsättningar:
- Möjlighet att få 30 % skatteåterbäring på kapitalförluster. Det kräver att du kan dra av förlusten mot kapitalinkomster samma år.
- Möjlighet att låna pengar till 0 % ränta. Det går exempelvis att göra på Avanza med superlånet upp till maximalt 50 000 kronor.
Allt du behöver göra nu är att placera de pengar du vill spara skattefritt i aktiedepån tillsammans med ytterligare 42 % av beloppet som du lånar.
Självklart måste du fortfarande betala skatt på utdelningar och vinst, men utfallet efter skatt och eventuell skatteåterbäring blir detsamma som om du hade investerat det ursprungliga beloppet skattefritt.
Varför blir sparandet skattefritt?
Anta att du vill köpa en portfölj aktier för V kronor och att dessa, när du någon gång i framtiden säljer dem, är värda AV där A beskriver avkastningen inklusive utdelningar. Om du har ett skattefritt sparande skulle du kunna stoppa hela summan AV i fickan och gå hem.
För att återskapa precis det här utfallet med en aktiedepå med exakt samma risk lånar du x kronor och investerar V+x kronor, där storleken på lånet är valt för att uppfylla ekvationen 30\ \% * (V+x) = x. Ekvationen visar att du ska låna drygt 42 % av beloppet V du tänkt dig investera.
När du någon gång i framtiden säljer din portfölj får du A(V+x) kronor men om du gjort en vinst måste du betala 30 % av vinsten i skatt. Dessutom måste du betala tillbaka lånet. Kvar i fickan för dig blir därför
A(V+x) - 30\ \% * (A(V+x)-(V+x)) - x = A(V+x) - Ax + x - x = AV.
Med andra ord får du precis lika mycket i fickan som om du hade investerat V kronor i ett skattefritt sparande. Om du istället gör en förlust får du 30 % av förlusten i skatteåterbäring. Efter att du betalt tillbaka lånet har du kvar
A(V+x) + 30\ \% * ((V+x) - A(V+x)) - x = A(V+x) + x - Ax - x = AV.
Oavsett hur det går får du alltså exakt samma utfall som om du hade investerat V kronor i ett skattefritt sparande. Aktiedepån minskar både förväntad avkastning och risk, men genom lånet kan du höja dem så att ditt sparande blir helt identiskt med en skattefri placering.
Låter det för bra för att vara sant?
Det är faktiskt ännu bättre. Om du får en riktigt fin avkastning kan du tillämpa schablonbeskattning och få högre avkastning än du skulle ha haft om du direkt investerade skattefritt. Dessutom är det inte bara en teoretisk möjlighet – flera läsare borde kunna göra det här tricket i praktiken hos Avanza. Det går dock inte att göra i någon större skala eftersom du måste uppfylla de två villkor jag räknade upp i punktform ovan
Det här inlägget är förstås tillspetsat och jag överdriver medvetet en aning i rubrik och ingress, men nästa gång någon hävdar att ISK är så mycket bättre än aktiedepå hoppas jag att du kan förklara det här med riskjusterad avkastning. Kom ihåg: en jämförelse som endast baseras på den förväntade avkastningen är otillräcklig.
Uppdatering 2020-04-18: Efter ett klokt påpekande av Frihetviautdelning har jag ändrat ordval till ”otillräcklig” i första och sista stycket ovan.
Hej slumpvandraren och tack för ett bra inlägg!
Jag har själv många gånger försökt argumentera med alla fördelar med en aktiedepå och den flexibilitet det innebär – inte minst den skattetekniska delen att dels kvitta vinster/förluster mot varandra…men även att man i princip aldrig betalar mer än 25% i skatt för en transaktion, eller 30% på utdelningar.
Nackdelen som jag ser det är ju att skatteverkets tolkningar ibland är riktigt löjliga och hur man ser på fördelningen av kapitalutdelningar av bolag, exempelvis Kinnevik för 2019. Vill man inte sätta sig in i skatteregler så gör man nog rätt i att ha en ISK/KF.
Nog för att jag skattar en hel del, men ta ett år som 2020 med ganska kraftiga fall, det vore ju ganska dumt att inte deklarera den kapitalförlusten som man fick efter 50%-iga fall…om man ändå kunde menar jag, det är ju skattepengar man aldrig kan få tillbaks från en ISK eller dylikt.
Skatten är ju förvisso relativt låg på ISK, men den kan aldrig bli 0% som man ändå kan få det till i en aktiedepå med lite fiffiga transaktioner och avdrag.
I övrigt tycker jag personligen inte att en jämförelse på endast förväntad avkastning är värdelös, men smaken är som baken.
Hej Frihetviautdelning,
Kul att du uppskattade mitt inlägg!
Aktiedepån är mycket bättre än vad många tycks tro. Jag gissar precis som du att många nu sitter med förluster och ångrar att de valde KF/ISK. Med det sagt tror jag inte aktiedepå är fullt så bra som KF/ISK om man inte har kapitalinkomster att dra av emot, men strikt talat vet jag inte. Jag hoppas kunna utreda frågan och återkomma med besked längre fram.
Jag har själv inte haft några svårigheter att deklarera för innehaven i min aktiedepå. Jag brukar skriva av uppgifterna från Avanzas automatgenerade K4-blankett. I några fall med utdelningar av aktier i avknoppade dotterbolag eller liknande har det blivit lite problem, men jag har alltid kunnat lösa det på något sätt.
Tack för påpekandet om mitt olyckliga ordval. Jag menade inte att jämförelserna i sig är värdelösa, bara att de inte räcker för att dra en slutsats om vilken sparform som är förmånligare. Jag har ändrat ordval till ”otillräcklig” och hoppas att det bättre förmedlar vad jag vill få sagt.
Hej igen!
Ja det är alltid intressant att läsa/se hur andra resonerar. Även om man inte drar in några pensionspengar på kapitalvinster så syns det i.a.f i deklarationen att man har en inkomst, det är också en fördel som många inte reflekterar över. Det påverkar i allra högsta grad din årsinkomst på ett helt annat sätt.
Nu för tiden är ju dessutom allt mycket enklare när man kan deklarera digitalt och de flesta transaktioner redan är förtrycka…man behöver inte ens ansöka om kvittning mot utländsk källskatt längre, tidigare fick man ju ta ett par fighter med representanter på skattekontoren för att reda ut detta.
Det var främst ”utdelning” av dotterbolag som är krångligt då skatteverket knappast är objektiva i bedömningen. Förra året var det Kinnevik som delade ut Millicom där skatteverket var relativt tydliga, men exempelvis Avanza bokförde fraktionerna konstigt … och i mitt fall Nordnet som redovisade detta enklare.
Men ja, trots mycket krångliga transaktioner ibland så ser jag fördelen med det. Jag gör själv ganska många transaktioner i December för att just ”skatteplanera”, men det gick ju inte undvika läget nu i Mars….trots att jag inte gjort mig av med något bolag.
Jag förstod vad du menade med ”värdelös”, tror du har helt rätt att ”otillräcklig” bättre beskriver tanken. Många missar att göra en ordentlig genomgång av de olika sparformerna och ser gärna aktiedepå som något för ”profssen” som är krångligt och ointressant.
Tack för en bra blogg om det inte redan var underförstått :)!