Glöm ISK – spara skattefritt i aktiedepå

2020-04-172020-04-18 ~ Slumpvandraren ~ 3 Comments

Knockout! Ingemar Johansson tar plats på tronen.

I oktober skrev jag om den missförstådda aktiedepån. Jag framhöll att en aktiedepå både minskar förväntad avkastning och risk, varför alla jämförelser med andra sparformer (ISK, KF, etc.) som endast baseras på den förväntade avkastningen är otillräckliga.

När jag började fundera på det här inlägget tänkte jag först ställa aktiedepån i en match mot ISK för att se vilken sparform som erbjuder den högsta riskjusterade avkastningen, men jag insåg snart att det riskerade bli knockout redan i första ronden. För att få en större utmaning berättar jag därför istället hur du kan spara skattefritt i aktiedepå.

Hur du sparar skattefritt i aktiedepå

För att spara skattefritt måste du uppfylla följande förutsättningar:

Möjlighet att få 30 % skatteåterbäring på kapitalförluster. Det kräver att du kan dra av förlusten mot kapitalinkomster samma år.
Möjlighet att låna pengar till 0 % ränta. Det går exempelvis att göra på Avanza med superlånet upp till maximalt 50 000 kronor.

Allt du behöver göra nu är att placera de pengar du vill spara skattefritt i aktiedepån tillsammans med ytterligare 42 % av beloppet som du lånar.

Självklart måste du fortfarande betala skatt på utdelningar och vinst, men utfallet efter skatt och eventuell skatteåterbäring blir detsamma som om du hade investerat det ursprungliga beloppet skattefritt.

Varför blir sparandet skattefritt?

Anta att du vill köpa en portfölj aktier för $V$ kronor och att dessa, när du någon gång i framtiden säljer dem, är värda $AV$ där $A$ beskriver avkastningen inklusive utdelningar. Om du har ett skattefritt sparande skulle du kunna stoppa hela summan $AV$ i fickan och gå hem.

För att återskapa precis det här utfallet med en aktiedepå med exakt samma risk lånar du $x$ kronor och investerar $V+x$ kronor, där storleken på lånet är valt för att uppfylla ekvationen $30\ \% * (V+x) = x$ . Ekvationen visar att du ska låna drygt 42 % av beloppet $V$ du tänkt dig investera.

När du någon gång i framtiden säljer din portfölj får du $A(V+x)$ kronor men om du gjort en vinst måste du betala 30 % av vinsten i skatt. Dessutom måste du betala tillbaka lånet. Kvar i fickan för dig blir därför

$A(V+x) - 30\ \% * (A(V+x)-(V+x)) - x = A(V+x) - Ax + x - x = AV.$

Med andra ord får du precis lika mycket i fickan som om du hade investerat V kronor i ett skattefritt sparande. Om du istället gör en förlust får du 30 % av förlusten i skatteåterbäring. Efter att du betalt tillbaka lånet har du kvar

$A(V+x) + 30\ \% * ((V+x) - A(V+x)) - x = A(V+x) + x - Ax - x = AV.$

Oavsett hur det går får du alltså exakt samma utfall som om du hade investerat $V$ kronor i ett skattefritt sparande. Aktiedepån minskar både förväntad avkastning och risk, men genom lånet kan du höja dem så att ditt sparande blir helt identiskt med en skattefri placering.

Låter det för bra för att vara sant?

Det är faktiskt ännu bättre. Om du får en riktigt fin avkastning kan du tillämpa schablonbeskattning och få högre avkastning än du skulle ha haft om du direkt investerade skattefritt. Dessutom är det inte bara en teoretisk möjlighet – flera läsare borde kunna göra det här tricket i praktiken hos Avanza. Det går dock inte att göra i någon större skala eftersom du måste uppfylla de två villkor jag räknade upp i punktform ovan

Det här inlägget är förstås tillspetsat och jag överdriver medvetet en aning i rubrik och ingress, men nästa gång någon hävdar att ISK är så mycket bättre än aktiedepå hoppas jag att du kan förklara det här med riskjusterad avkastning. Kom ihåg: en jämförelse som endast baseras på den förväntade avkastningen är otillräcklig.

Uppdatering 2020-04-18: Efter ett klokt påpekande av Frihetviautdelning har jag ändrat ordval till ”otillräcklig” i första och sista stycket ovan.

Den missförstådda aktiedepån

2019-10-11 ~ Slumpvandraren ~ Leave a comment

Bland svenska finansbloggar råder det stor enighet kring att investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF) nästan alltid är att föredra framför traditionell aktiedepå.

Av Katrina.Tuliao – https://www.tradergroup.org, CC BY 2.0.

Denna tro baseras ofta på beräkningar där man tittar på skatten vid olika avkastningar. Ett exempel är denna utredning på RikaTillsammans där man konstaterar att ”en ISK/KF-lösning är mer lönsam om man planerar att ha en genomsnittlig avkastning på över 3,50 %”.

Det går dock inte garantera en avkastning över 3,50 % och hur jag än planerar får jag acceptera ett slumpmässigt utfall där avkastningen kan bli lägre. Placerar jag en portfölj i aktiedepå minskar den förväntade avkastningen till följd av skatten men risken minskar också eftersom jag kan få tillbaka mellan 21 – 30 % av en eventuell förlust. Man behöver därför titta på den riskjusterade avkastningen innan man kan avgöra om ISK/KF verkligen är bättre än en aktiedepå. En analys som endast baseras på förväntad avkastning är närmast värdelös. Med sådana resonemang kan man lika gärna komma till slutsatsen att en hög belåningsgrad är lönsam om man planerar att ha en genomsnittlig avkastning över 3,50 %.

Tror jag då att en aktiedepå är bättre än en ISK/KF-lösning? Nej, det tror jag bara gäller i särskilda fall när man har mycket volatila innehav och har kapitalinkomster mot vilka man kan kvitta förluster. Men strikt talat vet jag inte. Jag hoppas kunna utreda detta och återkomma i frågan.

Om den japanska pensionsskandalen och en viktig skillnad mellan KF och ISK

2019-08-07 ~ Slumpvandraren ~ 2 Comments

Japan är troligen det mest välorganiserade land jag haft nöjet att bo i. Här hittar man människor som tar sina arbeten på allvar, inte tar några genvägar, och levererar närmast perfekta resultat. När jag besökte ett av Sapporos bryggerier fick jag exempelvis se företaget säkerställa att varje flaska som produceras innehåller exakt rätt volym, varken en centiliter mer eller mindre. Japan är högteknologiskt och hem för kända storföretag som Nintendo, Sony och Toyota. Tågen går i tid och i hastigheter vi bara kan drömma om.

I maj 2007, ett tag efter att jag med viss sorg lämnat in mitt japanska uppehållstillstånd och fortsatt min slumpvandring på annat håll, briserade pensionsskandalen. Mer än 50 miljoner pensionsinsättningar kunde inte längre kopplas till enskilda pensionssparare. Pengarna fanns visserligen men ingen visste vem som ägde dem. Efter omfattande utredningar och detektivarbete har lejonparten av insättningarna kunnat knytas till enskilda sparare men tyvärr långt ifrån samtliga. Orsaken sägs ha varit en misslyckad datorisering av pappersbaserade arkiv.

Tillbaka nu till Sverige där skillnaden mellan kapitalförsäkring (KF) och investeringssparkonto (ISK) diskuterats utförligt på finansbloggar. Den för mig viktigaste skillnaden är att värdepapper i ISK är registrerade i mitt namn medan de i KF är registrerade i finansbolagets namn. Skulle en av våra nätmäklare drabbas av en korrupt databas och svårigheter att återställa säkerhetskopior riskerar innehaven i en KF, i likhet med de japanska pensionsinbetalningarna, att inte längre kunna kopplas till sina ägare. För innehav som hålls i en ISK finns ägarinformation på annat håll, troligen direkt hos företagen i det fall värdepapperen är vanliga aktier.

Betyder detta att värdepapper alltid bör hållas i ISK istället för KF? Nej, så enkelt är det inte. Det finns en del andra skillnaderna att hålla reda på. De flesta av dessa är väl beskrivna på annat håll och konsensus bland svenska finansbloggar tycks vara att utländska värdepapper ska hållas i KF. Fördelen med detta är att utländsk källskatt kan dras av mot finansbolagets deklaration. Har man utländska värdepapper i ISK krävs att man har egna kapitalinkomster att dra av emot. En annan mindre känd fördel med KF är att dödsboet troligen undkommer amerikansk arvsskatt. Äger man amerikanska tillgångar är man annars – som bosatt i Sverige – i normalfallet skyldig att betala arvsskatt på den del av tillgångarna som överskrider US$ 60 000.

Jag har mina huvudsakliga finansiella tillgångar hos de svenska nätmäklarna och en betydande andel av mina utländska innehav hålls i KF. Det innebär inte att jag ligger sömnlös på nätterna. Däremot skulle jag känna mig tryggare om min nätmäklarnas databas lagrades i flera datacenter, varav minst ett med hög säkerhet såsom Fortlax. Jag gissar dock att de sparat in på datalagringen och valt en enstaka leverantör med billiga priser och tvivelaktig säkerhet. Det kanske räcker, men hur säker är du egentligen på att din nätmäklares datalagring skulle överleva ett scenario liknande 1859 år solstorm, där de elektromagnetiska fälten blev så starka att det slog gnistor ur telegraferna, eller ett avsiktligt sabotage, kanske iscensatt av en missnöjd anställd eller en främmande makt?