Glöm ISK – spara skattefritt i aktiedepå

Knockout! Ingemar Johansson tar plats på tronen.

I oktober skrev jag om den missförstådda aktiedepån. Jag framhöll att en aktiedepå både minskar förväntad avkastning och risk, varför alla jämförelser med andra sparformer (ISK, KF, etc.) som endast baseras på den förväntade avkastningen är otillräckliga.

När jag började fundera på det här inlägget tänkte jag först ställa aktiedepån i en match mot ISK för att se vilken sparform som erbjuder den högsta riskjusterade avkastningen, men jag insåg snart att det riskerade bli knockout redan i första ronden. För att få en större utmaning berättar jag därför istället hur du kan spara skattefritt i aktiedepå.

Hur du sparar skattefritt i aktiedepå

För att spara skattefritt måste du uppfylla följande förutsättningar:

  • Möjlighet att få 30 % skatteåterbäring på kapitalförluster. Det kräver att du kan dra av förlusten mot kapitalinkomster samma år.
  • Möjlighet att låna pengar till 0 % ränta. Det går exempelvis att göra på Avanza med superlånet upp till maximalt 50 000 kronor.

Allt du behöver göra nu är att placera de pengar du vill spara skattefritt i aktiedepån tillsammans med ytterligare 42 % av beloppet som du lånar.

Självklart måste du fortfarande betala skatt på utdelningar och vinst, men utfallet efter skatt och eventuell skatteåterbäring blir detsamma som om du hade investerat det ursprungliga beloppet skattefritt.

Varför blir sparandet skattefritt?

Anta att du vill köpa en portfölj aktier för V kronor och att dessa, när du någon gång i framtiden säljer dem, är värda AV där A beskriver avkastningen inklusive utdelningar. Om du har ett skattefritt sparande skulle du kunna stoppa hela summan AV i fickan och gå hem.

För att återskapa precis det här utfallet med en aktiedepå med exakt samma risk lånar du x kronor och investerar V+x kronor, där storleken på lånet är valt för att uppfylla ekvationen 30\ \% * (V+x) = x. Ekvationen visar att du ska låna drygt 42 % av beloppet V du tänkt dig investera.

När du någon gång i framtiden säljer din portfölj får du A(V+x) kronor men om du gjort en vinst måste du betala 30 % av vinsten i skatt. Dessutom måste du betala tillbaka lånet. Kvar i fickan för dig blir därför

A(V+x) - 30\ \% * (A(V+x)-(V+x)) - x = A(V+x) - Ax + x - x = AV.

Med andra ord får du precis lika mycket i fickan som om du hade investerat V kronor i ett skattefritt sparande. Om du istället gör en förlust får du 30 % av förlusten i skatteåterbäring. Efter att du betalt tillbaka lånet har du kvar

A(V+x) + 30\ \% * ((V+x) - A(V+x)) - x = A(V+x) + x - Ax - x = AV.

Oavsett hur det går får du alltså exakt samma utfall som om du hade investerat V kronor i ett skattefritt sparande. Aktiedepån minskar både förväntad avkastning och risk, men genom lånet kan du höja dem så att ditt sparande blir helt identiskt med en skattefri placering.

Låter det för bra för att vara sant?

Det är faktiskt ännu bättre. Om du får en riktigt fin avkastning kan du tillämpa schablonbeskattning och få högre avkastning än du skulle ha haft om du direkt investerade skattefritt. Dessutom är det inte bara en teoretisk möjlighet – flera läsare borde kunna göra det här tricket i praktiken hos Avanza. Det går dock inte att göra i någon större skala eftersom du måste uppfylla de två villkor jag räknade upp i punktform ovan

Det här inlägget är förstås tillspetsat och jag överdriver medvetet en aning i rubrik och ingress, men nästa gång någon hävdar att ISK är så mycket bättre än aktiedepå hoppas jag att du kan förklara det här med riskjusterad avkastning. Kom ihåg: en jämförelse som endast baseras på den förväntade avkastningen är otillräcklig.

Uppdatering 2020-04-18: Efter ett klokt påpekande av Frihetviautdelning har jag ändrat ordval till “otillräcklig” i första och sista stycket ovan.

Den missförstådda aktiedepån

Bland svenska finansbloggar råder det stor enighet kring att investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring (KF) nästan alltid är att föredra framför traditionell aktiedepå.

Av Katrina.Tuliao – https://www.tradergroup.org, CC BY 2.0.

Denna tro baseras ofta på beräkningar där man tittar på skatten vid olika avkastningar. Ett exempel är denna utredning på RikaTillsammans där man konstaterar att “en ISK/KF-lösning är mer lönsam om man planerar att ha en genomsnittlig avkastning på över 3,50 %”.

Det går dock inte garantera en avkastning över 3,50 % och hur jag än planerar får jag acceptera ett slumpmässigt utfall där avkastningen kan bli lägre. Placerar jag en portfölj i aktiedepå minskar den förväntade avkastningen till följd av skatten men risken minskar också eftersom jag kan få tillbaka mellan 21 – 30 % av en eventuell förlust. Man behöver därför titta på den riskjusterade avkastningen innan man kan avgöra om ISK/KF verkligen är bättre än en aktiedepå. En analys som endast baseras på förväntad avkastning är närmast värdelös. Med sådana resonemang kan man lika gärna komma till slutsatsen att en hög belåningsgrad är lönsam om man planerar att ha en genomsnittlig avkastning över 3,50 %.

Tror jag då att en aktiedepå är bättre än en ISK/KF-lösning? Nej, det tror jag bara gäller i särskilda fall när man har mycket volatila innehav och har kapitalinkomster mot vilka man kan kvitta förluster. Men strikt talat vet jag inte. Jag hoppas kunna utreda detta och återkomma i frågan.