En av mina strategier för att nå målet om 10 miljoner kronor innan år 2030 är att spara 10 tkr per månad i fondroboten Lysa. Det kommer sannolikt utgöra knappt hälften av mitt nysparande. Så varför inte allt?
Lysa är i mitt tycke en utmärkt tjänst som ger en bra spridning av tillgångarna till en rimlig förvaltningskostnad och dessutom automatiskt balanserar om innehaven till en vald fördelning mellan aktier och räntor. De enda svagheterna jag kan se i fördelningen är att räntedelen är kraftigt överviktad mot svenska kronan samt att exponering mot fastigheter och ädelmetaller saknas.
I skrivande stund exponeras sparandet mot nedan uppräknade finansiella instrument. Procentsatserna är ungefärliga och summerar därför ej till 100 %.
Aktier | |
Vanguard Europa | 15 % |
Vanguard Nordamerika | 15 % |
Vanguard USA | 15 % |
Vanguard Tillväxtmarknader | 10 % |
Vanguard 4 300 småbolag | 10 % |
iShares USA | 5 % |
Vanguard Japan | 5 % |
Vanguard Asian och Australien | 4 % |
Öhman Sverige Marknad Hållbar | 20 % |
Räntor | |
XACT obligationer | 17 % |
Spiltan räntefond Sverige | 17 % |
AMF räntefond lång | 17 % |
Vanguard internationella obligationer | 15 % |
Öhman obligationsfond | 14 % |
Öhman realräntefond | 10 % |
Deutsche Bank globala högavkastande obligationer | 10 % |
Det är viktigt att förstå att man som sparare inte äger dessa tillgångar trots att de visas i depåöversikten när man loggar in. Det man äger hos Lysa är andelar i tre fonder: Lysa Aktier och Lysa Räntor samt Lysa Sverige Aktier. Dessa äger i sin tur de värdepapper som visas. Man måste därmed som sparare lita på att Lysa klarar av att särskilja vilken sparare som äger vilka tillgångar och att fonderna förvaltas på ett korrekt sätt. Det finns visserligen ett investerarskydd men det täcker bara summor upp till 250 000 kr.
Ifall man som sparare istället hade ägt alla tillgångar själv skulle namnet på spararen sannolikt finnas hos vart och ett av de finansiella institut som ställt ut tillgångarna, oavsett om det är börshandlade fonder eller certifikat. Det skulle troligen göra det möjligt att återföra tillgångarna även om Lysa skulle få problem med att reda ut vem som äger vilka tillgångar.
Avgifterna man får betala på runt 0,4 % per år är konkurrenskraftiga men inte försumbara, särskilt om man tar hänsyn till den schablonskatt som även kommer att belasta sparandet. Jag hoppas att Lysa kan pressa avgifterna ytterligare framöver, gärna ned till mer överkomliga 0,2 %.
Med ovanstående sagt erbjuder Lysa ändå ett utmärkt sätt att spara och jag känner mig inte orolig över att placera 10 tkr per månad hos fondroboten.