Tankar om mitt sparande

Foto av Mark Harpur.

Våren 2020 har en pandemi svept över världen med stora ekonomiska konsekvenser i kölvattnet. Den svenska ekonomin väntas krympa 5 % under året. Betydligt värre är det för de turistberoende länderna i södra Europa. Spaniens och Italiens ekonomier väntas krympa 11 %. Även om de återhämtar sig året därpå riskerar det få stora konsekvenser för länder som redan innan hade stora statsskulder. Situationen ser om möjligt än värre ut på andra sidan Atlanten där avsaknaden av sociala skyddsnät riskerar skapa en negativ spiral liknande stora depressionen.

Stockholmsbörsens värdering

Mot ovan bakgrund är det minst sagt underligt att det breda svenska aktieindexet OMX Stockholm PI nu ligger +1,4 % sedan årsskiftet, och faktiskt bara 7 % under all-time high. Visst finns säkert en hygglig chans att de enorma stödpaket som sätts in kommer att räcka för att hålla igång världsekonomin, men jag tror inte det är en given slutsats.

Min belåning

Jag har under våren ökat min belåning från 120 tkr till nu ca 360 tkr. Det har än så länge varit en bra affär. Frågan är om jag fortsatt bör ligga med så hög belåning när utsikterna är skakiga? Jag tror inte det och vill därför minska belåningsgraden. Tyvärr har jag svårt för att sälja aktier – i grunden tycker jag bättre om att köpa. Om jag tittar på mina innehav kan jag dock tänka mig att sälja följande:

Amgen10 st 23 200 kr
Investor100 st51 800 kr
Industrivärden170 st37 740 kr

Dessa försäljningar skulle med fredagens slutkurser frigöra ca 110 tkr som jag kan använda för att betala av på lånet. Det svider dock att minska innehavet i Investor. En gång i tiden hade jag 1 000 aktier och jag drömmer om att en dag nu upp till denna nivå igen. Efter en eventuell försäljning enligt ovan skulle jag ha 700 aktier i Investor.

Innehav i Agronomics

Ett av mina mest spännande innehav är det brittiska investmentbolaget Agronomics som huvudsakligen investerar i odlat kött, en framväxande industri med möjlighet att revolutionera världens matproduktion. Jag har tidigare skrivit om bolaget här och här. För mer information kan jag varmt rekommendera deras företagspresentation.

Jag har i dagsläget 200 000 aktier i bolaget till ett värde av ca 110 tkr men vill gärna köpa fler. Agronomics handlas nu med en liten substansvärdesrabatt vilket är tilltalande. Ett köp måste dock ställas mot min önskan att minska skuldsättningen. Jag lutar mest mot att minska skuldsättningen men kanske fyller jag ändå på lite grann.

Månadssparande

Jag sparar ca 15 tkr per månad. Tidigare har jag överfört 10 tkr till Avanza för att amortera på lånet, 3 tkr till Lysa och 2 tkr till Nordnet Indeksfond Norge. Frågan är nu hur jag ska göra framöver?

Jag är ljummet inställd till Lysa, mest på grund av förvaltningsavgiften men även för att de ökat exponeringen mot svenska kronan i räntedelen och inte har någon exponering alls mot ädelmetaller. Nordnet Indeksfond Norge tror jag mer på eftersom både norska börsen och norska kronan fallit i värde. Kanske gör jag bara en mindre ändring till 11 tkr amortering, 2 tkr Lysa och 2 tkr Nordnet Indeksfond Norge.

Framtida aktieköp

Det här ligger längre fram i tiden men när skulden börjar komma under kontroll igen tänker jag börja köpa i investmentbolag och småbolag eller mikrobolag. Utöver det hoppas jag kunna investera i teknik, kanske en NASDAQ indexfond, samt öka i biotech, särskilt i den nya sektorn odlat kött. Jag tror dessa investeringar har potential att ge hög avkastning det kommande årtiondet.

En svårighet är att få exponering mot småbolag och mikrobolag till en rimlig förvaltningskostnad. Det finns några börshandlade ETF:er som skulle kunna vara aktuella, men vad jag kan se går de ännu inte att handla genom Avanza eller Nordnet. En möjlighet är att köpa aktier i enskilda bolag som jag tror på.

I övrigt hoppas jag kunna fortsätta med den strategi jag skisserade på förra sommaren – att betala av lånet och lägga undan 200 tkr i säkra tillgångar.

Ändringar i Lysa räntor

Nao Robot från Robocup 2016

Lysa är en utmärkt tjänst som ger en bra spridning av tillgångarna till en rimlig förvaltningskostnad och dessutom automatiskt balanserar om innehaven till en vald fördelning mellan aktier och räntor. I praktiken fungerar det så att spararnas pengar investeras i tre fonder, Lysa Aktier, Lysa Sverige Aktier och Lysa Räntor i enlighet med vald fördelning.

I slutet av mars tvingades handeln i Lysa Räntor stängas eftersom förvaltaren till en av de underliggande innehaven, Spiltan räntefond Sverige, tillfälligt stoppat handeln. Självklart är det mindre bra att möjligheten till ombalansering därmed stängdes precis under ett pågående börsfall. De som valt en hög ränteandel i syfte att ha likvida medel vid en börskrasch hade under denna period inte möjlighet att öka aktieandelen.

Förra veckan meddelade Lysa att man sålt hela innehavet i Spiltans räntefond. Istället har man tre nya fonder med valutasäkrade internationella obligationer och företagsobligationer. En av de tre fonderna är specifikt inriktade på europeiska företagsobligationer.

Jag tycker att exponeringen mot svenska kronor (SEK) är alltför hög i Lysa Räntor och hade gärna sett större exponering mot de stora världsvalutorna utan valutakurssäkring. Med det sagt är den här ändringen sannolikt bra. Den tycks lämna exponeringen mot svenska kronan oförändrad i och med att de tre fonderna ersätter en svensk företagsobligationsfond. De nya fonderna bör inte riskera att handelsstoppas på samma sätt. Den enda nackdelen jag kan se är att de nya tillgångarna inte finns i Sverige – rent teoretiskt skulle tillgångarna kunna konfiskeras av främmande makt. Den risken torde dock vara extremt liten och närmast försumbar.

Med de nya förändringarna ser Lysas innehav nu ut som nedan. För att göra innehaven mer överskådliga redovisar jag Lysa Aktier och Lysa Sverige Aktier tillsammans under en rubrik.

Aktier
Vanguard Europa 15 %
Vanguard Nordamerika15 %
Vanguard USA15 %
Vanguard Tillväxtmarknader12 %
Vanguard 4 300 småbolag10 %
iShares USA5 %
Vanguard Japan5 %
Vanguard Asian och Australien4 %
Lyxor Europa1 %
Öhman Sverige Marknad Hållbar20 %
(Procenttalen summerar inte till 100 % på grund av avrundning.)
Räntor
AMF räntefond lång17 %
Öhman obligationsfond15 %
Vanguard internationella obligationer15 %
Öhman realräntefond10 %
SPP obligationsfond9 %
XACT obligationer9 %
iShares Europeiska företagsobligationer SEK8 %
Dimensional Global Short-Term Inv. Grade FI Fund SEK7 %
iShares Globla Obligationer SEK5 %
Deutsche Bank globala högavkastande obligationer5 %

Jämför man innehavet med de innehav Lysa hade när jag förra gången skrev om fondroboten augusti 2019 ser man att exponeringen mot SEK i Lysa Räntor ökat från 75 % till 80 %. Det är olyckligt och jag hoppas att trenden gått i andra riktningen nästa gång jag ger en uppdatering.

Får jag önska en ytterligare förbättring hos Lysa blir det möjligheten att spara en valfri andel i värdemetaller, särskilt guld. Om fler önskar detta kanske det blir verklighet en vacker dag framöver.

Uppdatering 2020-04-16: Jag frågade Lysa om den minskade exponeringen mot utländska valutor i Lysa Räntor och fick följande svar:

I dagsläget ner från 25 % till 20 %. Kommer minska ytterligare på sikt är min gissning men inget bestämt.

Sålt och köpt

Jag har gjort ett antal mindre affärer den senaste veckan.

TradingFM [CC BY-SA 4.0]

Först har jag sålt hela mitt innehav i Nordnet Superfonden Danmark efter att det kommit till min kännedom att fonden betalar skatt i Danmark. Skatten sägs belasta avkastningen med ca -0,6 % årligen. Jag använde likviden för att köpa ytterligare andelar i Nordnet Superfondet Norge. Emellanåt drömmer även jag om den norska miljonen men den lär tyvärr inte realiseras i närtid.

Efter detta har jag sett över mitt innehav av biotechbolag och sålt av hela mitt innehav i Active Biotech, Alcon, Karolinska Development och NU Skin Enterprises. Jag använde likviden för att öka i Organovo Holdings, Proteostatis Therapeutics och UNITY Biotechnology.

Det finns tre skäl till att jag såg över biotechbolagen:

1. Biotechportföljen började bli lite vildvuxen och jag ville fokusera den mer mot mitt tematiska område, biologin kring åldrande.

2. Flera av bolagen hade utvecklats negativt och jag passade på att realisera förluster. Jag vände även på innehaven i Organovo, Proteostasis och UNITY.

3. Marknadsvärdet på mitt innehav i UNITY hade i mitt tycke blivit alltför lågt sett till den innovativa medicinska teknik, senolytisk medicin, som bolaget försöker lansera. Även efter handeln är det väl lågt, men lite högre.

Förutom ovanstående handel har jag funderat på att köpa in säljoptioner i OMX eller en större aktie för att minska risken i portföljen men jag har ännu inte hittat någon option som verkar tillräckligt attraktiv.

Ukrainska valutans kollaps

Vy över Krivyi Rih. Av Igor Kvochka – Eget arbete, CC BY-SA 4.0.

Cornucopia? har idag ett mycket läsvärt blogginlägg om hur den Ukrainska valutan kollapsade till följd av de ryska krigshandlingarna med början 2014. På kort tid stärktes den amerikanska dollarn 3,5 gånger vilket exempelvis, i Cornucopias? översättning till svenska termer, skulle innebära att en iPhone ökar i pris från 10 000 konor till 35 000 kronor.

I en annan läsvärd artikel beskriver Peter Wolodarski i Dagens Nyheters söndagskrönika hur de amerikanska säkerhetsgarantierna snabbt evaporerar vilket ställer krav på att Sverige och Europa kan svara för sin egen säkerhet. Mot denna bakgrund är det svenska försvarets välbehövliga resurstillskott som partierna S-MP-C-L i dagarna kommit överens om långt ifrån tillräckligt.

Tyvärr är många svenskar – mig själv inräknad – hårt exponerade mot den svenska växelkursen eftersom svenska löner, fastigheter och statlig pension prissätts i kronor. Fortsätter den svenska kronan falla mot dollarn och euron kan vi räkna med höjda priser och därmed försämrad köpkraft.

Mot denna bakgrund är det både allvarligt och oönskat att flera pensionsförvaltare (t.ex. Alecta, AMF och KPA) ytterligare ökar spararnas utsatthet genom att valutakurssäkra stora delar av sina utländska innehav. Det är tragikomiskt att dessa sparformer ofta marknadsförs som trygga alternativ. Måhända kan man vara tryggt förvissad om att ens köpkraft närmast helt utraderas den dag svensk ekonomi utsätts för en större chock?

Lysa

En av mina strategier för att nå målet om 10 miljoner kronor innan år 2030 är att spara 10 tkr per månad i fondroboten Lysa. Det kommer sannolikt utgöra knappt hälften av mitt nysparande. Så varför inte allt?

Nao Robot från Robocup 2016

Lysa är i mitt tycke en utmärkt tjänst som ger en bra spridning av tillgångarna till en rimlig förvaltningskostnad och dessutom automatiskt balanserar om innehaven till en vald fördelning mellan aktier och räntor. De enda svagheterna jag kan se i fördelningen är att räntedelen är kraftigt överviktad mot svenska kronan samt att exponering mot fastigheter och ädelmetaller saknas.

I skrivande stund exponeras sparandet mot nedan uppräknade finansiella instrument. Procentsatserna är ungefärliga och summerar därför ej till 100 %.

Aktier
Vanguard Europa 15 %
Vanguard Nordamerika15 %
Vanguard USA15 %
Vanguard Tillväxtmarknader10 %
Vanguard 4 300 småbolag10 %
iShares USA5 %
Vanguard Japan5 %
Vanguard Asian och Australien4 %
Öhman Sverige Marknad Hållbar20 %
Räntor
XACT obligationer17 %
Spiltan räntefond Sverige17 %
AMF räntefond lång17 %
Vanguard internationella obligationer 15 %
Öhman obligationsfond14 %
Öhman realräntefond10 %
Deutsche Bank globala högavkastande obligationer10 %

Det är viktigt att förstå att man som sparare inte äger dessa tillgångar trots att de visas i depåöversikten när man loggar in. Det man äger hos Lysa är andelar i tre fonder: Lysa Aktier och Lysa Räntor samt Lysa Sverige Aktier. Dessa äger i sin tur de värdepapper som visas. Man måste därmed som sparare lita på att Lysa klarar av att särskilja vilken sparare som äger vilka tillgångar och att fonderna förvaltas på ett korrekt sätt. Det finns visserligen ett investerarskydd men det täcker bara summor upp till 250 000 kr.

Ifall man som sparare istället hade ägt alla tillgångar själv skulle namnet på spararen sannolikt finnas hos vart och ett av de finansiella institut som ställt ut tillgångarna, oavsett om det är börshandlade fonder eller certifikat. Det skulle troligen göra det möjligt att återföra tillgångarna även om Lysa skulle få problem med att reda ut vem som äger vilka tillgångar.

Avgifterna man får betala på runt 0,4 % per år är konkurrenskraftiga men inte försumbara, särskilt om man tar hänsyn till den schablonskatt som även kommer att belasta sparandet. Jag hoppas att Lysa kan pressa avgifterna ytterligare framöver, gärna ned till mer överkomliga 0,2 %.

Med ovanstående sagt erbjuder Lysa ändå ett utmärkt sätt att spara och jag känner mig inte orolig över att placera 10 tkr per månad hos fondroboten.

Tillbaka

Efter en tjänsteresa utomlands är jag nu tillbaka i Sverige. Det blev ett tidigt morgonflyg och inte många timmarnas sömn. Jag passade på att äta gratis frukost i loungen innan avfärd vilket sparade en liten slant.

Hemma i Sverige kunde jag inte låta bli rom och grekisk metaxa för att fira hemkomsten. Jag har även surfat runt lite bland bloggrannarna och fastnade för Herr Kronas fem tips för ett grymt sparande.

Volvo 244. Av Rudolf Stricker – Eget arbete, CC BY-SA 3.0. Från Wikimedia Commons.

Att ha bil är dyrt och kan man klara sig utan är det nog allra bäst. Måste man ändå ha en bil verkar Herr Kronas tips om en billig bil som man servar själv ekonomiskt vettigt. Jag kör dock själv en relativt ny bil i halvmiljonklassen så jag får nog underkänt på den här punkten. Att familjen har en andra bil, även den relativt ny, hjälper väl knappast till i sammanhanget. Inte heller servar vi själva, men som uppsida åker vi förhoppningsvis säkrare än vi skulle ha varit i en äldre bil som inte är värd mer än 15-20 tkr

Men skam den som ger sig. År 2030, till vilket jag hoppas kunna spara ihop 10 miljoner kronor, lär våra bilar inte vara mycket värda. Något försök att serva bilarna själva lär det dock inte bli, om det nu ens är möjligt på en modern bil.

Läs gärna spartipsen på länken ovan om du inte gjort det ännu!

Portföljen

Jag har nu lagt till en ny sida på bloggen som i detalj beskriver mina innehav. Den detaljerade redovisningen innebär naturligtvis att min identitet sannolikt skulle kunna efterforskas men det är väl en risk jag får ta för att kunna vara öppen och transparent kring mitt sparande.

Jag hoppas kunna uppdatera portföljen regelbundet och även återkomma framöver med en djupare analys och diskussion av innehaven.

En billig dag

För att ha en chans att kunna nå upp till de ca 30 tkr per månad i sparande som kan behövas för att nå tiomiljonersmålet krävs att jag inte slösar pengar i onödan. Idag har jag rest och klarat mig med att äta gratis i guldloungen på Arlandas utrikesterminal samt en enkel pastarätt vid ankomsten.

Jag gläder mig också åt att jag lyckades trycka in 7 kilometer löpning och klarade målet att inte dricka någon alkohol dag före arbetsdag, även om det erbjöds fritt i generösa mängder både i loungen och på flyget. Way to go!

Strategier

Jag har i dagsläget cirka två miljoner kronor i finansiella tillgångar och och har som mål att öka detta kapital till 10 miljoner innan 2030. Det är inget busenkelt mål – om man använder den fina kalkylatorn som Jan Bolmeson har på sin blogg Rika tillsammans kan man se att det krävs ett sparande på drygt 30 tkr per månad baserat på en årlig avkastning om 8 %. Det är förmodligen ett större belopp än jag klarar av att spara även om jag har en bra inkomst. Det kommer alltså att krävas tur för att jag ska kunna nå målet.

En uppenbar konsekvens är att jag kommer att behöva spara ordentligt – ju mer desto bättre. Det innebär att jag får dra ned på inköp jag funderat på, t.ex. ny teve och ljudanläggning. Även en tänkt renovering av bostaden får skjutas lite på framtiden. Jag bör nog göra någon form av budget för mina utgifter och se vad jag kan klippa ned på.

Börsen har nu under en tid gått rätt så bra och att ligga fullt investerad i aktier kan vara riskabelt om det skulle komma en krasch. I ett sådant scenario behöver jag lite torrt krut att kunna ta till. Min nuvarande tanke är att jag sparar 10 tkr per månad i Lysa med 80 % aktier och 20 % räntor. Faller börsen mer än 30 % från toppen ökar jag till 90 % aktier och faller den ytterligare 30 % från den nivån byter jag helt till aktier.

Min depå hos Avanza är i dagsläget belånad till ca 170 tkr. Här tänker jag mig att jag betalar tillbaka lånet och fyller på med ca 200 tkr i säkra tillgångar. Utöver det ska jag även fundera på utdelningsaktier. Skulle börsen falla kan jag på samma sätt investera likviderna och öka aktieandelen.

För att få resurser att kunna spara funderar jag på att försöka minska amorteringen på bostadslånet. I dagsläget amorterar jag 8000 kronor per månad men det kanske går att minska till 4000 kronor. Vidare kan jag minska löneväxlingen. I dagsläget löneväxlar jag ett femsiffrigt belopp varje månad. En tanke är att byta från den traditionella pensionsförsäkringen jag nu har till en fondförsäkring och någon gång under nästa år gå ned rejält i löneväxling.