Sedan några månader tillbaka sparar jag i Proethos fond. Fonden startades år 2018 och är en global blandfond med cirka 80 % aktier och 20 % räntebärande värdepapper plus likvida medel. Den investerar i bolag som verkar för hållbar
energiproduktion, hållbar energikonsumtion, hållbara transporter eller hållbara levnadsvanor. Förvaltare och grundare är Magnus Alfredsson, som syns på bilden ovan. I det här inlägget gör jag en genomlysning av fonden för att bättre förstå vad den investerar i. Jag finner att det är en bra fond även om jag gärna sett större exponering mot området ”Hållbar livsstil” och en än högre andel räntebärande värdepapper i utländska valutor.

Avgifter

Den största nackdelen med fonder är att de ofta kommer med höga avgifter. Proethos fond har en relativt låg avgift på 0,71 % om man köper den hos SAVR och 0,79 % om man köper hos Avanza eller Nordnet.

En avgift på 0,71 % årligen innebär att man under en tioårsperiod förlorar cirka 7 % av det sparade beloppet jämfört med om det gick att köpa fonden helt avgiftsfritt.

Jag tycker avgiften är rimlig med tanke på att Proethos är en nischad fond som bara funnits i tre år och endast förvaltar en dryg miljard kronor, motsvarande ca 0,02 % av det totala förvaltade fondkapitalet i Sverige. Med det sagt hoppas jag ändå att avgiften kan sänkas ytterligare framöver i takt med att fonden förhoppningsvis växer i storlek.

Fördelning aktier och räntebärande tillgångar

Mina uppgifter om fondinnehaven kommer från fondtoppen.se. Dessa kan tyvärr vara delvis inaktuella eftersom de senast uppdaterats 2020-12-31.

Vid årsskiftet var 26 % av fondens tillgångar placerade i räntebärande tillgångar och likvida medel, medan resterande 74 % var placerat i marknadsnoterade aktier. Fondens målsättning är att 10-30 % av fondens tillgångar ska placeras i räntebärande tillgångar eller likvida medel och att resterande 70-90 % ska placeras i aktier.

Jag tycker det är bra att fonden har cirka en femtedel av tillgångarna i räntebärande tillgångar. I mitt sparande i fondroboten Lysa har jag valt 20 % i räntebärande tillgångar för att minska risken.

Fondens aktieinnehav

Proethos fond hade vid årsskiftet aktieinnehav i 59 olika bolag över hela världen. Av dessa återfanns cirka 20 % i Sverige, 15 % i Norge, 11 % i USA, 9,2 % i Kanada, 8,7 % i Danmark, 8,7 % i Japan, 7,7 % i Spanien medan resterande 20 % huvudsakligen – men inte uteslutande – återfanns i Europa. Dessa siffror skiljer sig från de uppgifter man finner hos Avanza. Det kan bero på att min information om fondens innehav från fondtoppen.se är från 2020-12-31 och därför kan vara delvis inaktuella.

Fonden väljer aktieinnehav under fyra huvudområden. I andel av aktieinnehaven var dessa vid årsskiftet 53 % förnybar energi, 22 % energieffektivisering, 19 % hållbara transporter och 6 % hållbar livsstil.

Jag tycker det är utmärkt att fonden har innehav över hela världen med tonvikt på Norden. Jag kan dock inte förstå viktningen av huvudområdena, där energi och transport ensamma står för hela 94 % av fondens aktieinnehav. Miljö är mer än endast utsläpp av växthusgaser, men även om fonden uteslutande skulle fokusera på detta område finns ingen anledning att vikta så tungt mot energi och transport. Jordbrukssektorn står exempelvis ensam för ungefär en fjärdedel av världens utsläpp av växthusgaser. Jag utvecklar denna problematik vidare under rubriken ”Miljöfond eller klimatfond?” nedan.

Fondens räntebärande tillgångar

Vid årsskiftet var 67 % av de räntebärande tillgångarna placerade i likvida medel, 17 % i räntebärande värdepapper i svenska kronor (SEK), 9,7 % i räntebärande värdepapper i euro (EUR) och 6 % räntebärande värdepapper i schweizerfranc (CHF).

Enligt uppgift från förvaltaren hålls de likvida medlen i 3-4 större valutor, EUR, amerikanska dollar (USD) och eventuellt CHF och japanska yen (JPY) förutom SEK. Jag har ingen mer detaljerad uppgift om valutafördelningen. Jag har inte närmare studerat de räntebärande värdepapperen eftersom de utgör en så liten del av fonden.

Jag skulle gärna se ett ännu större inslag av utländska valutor i fondens räntebärande tillgångar, helst flera olika valutor. Svenska sparare har redan stor exponering mot den svenska kronan och riskerar drabbas hårt om kronan kraftigt tappar i värde mot de större världsvalutorna. Jag kan inte se någon anledning att öka utsattheten genom att placera räntebärande medel i svenska kronor. Dessutom finns i dagsläget nästan ingen fond som erbjuder betydande räntesparande i andra valutor än svenska kronan varför Proethos fond skulle kunna få en konkurrensfördel.

Proethos fond har nyligen lanserats i Finland och kanske bidrar det till att minska betoningen på svenska kronan. Jag hoppas andelen utländska valutor, särskilt andra valutor än euron, ökar framöver.

Kommunikation med fondinnehavare

Jag har ett överlag positivt intryck av hur Proethos fond kommunicerar med sina sparare. De har en webbsida där man hittar den viktigaste informationen om fonden presenterat på ett öppet och ärligt sätt, även om jag gärna sett att man presenterade storleken på innehaven och fördelningen mellan huvudområdena på webbsidan. Den lista över fondinnehav på fondtoppen.se som webbsidan länkar till verkar tyvärr inte uppdateras särskilt ofta. Proethos har ett nyhetsbrev som kommer cirka en gång i månaden och Facebook-gruppen Proud Supporters of Proethos där grundaren och förvaltaren Magnus Alfredsson är aktiv och svarar på frågor.

Miljöfond eller klimatfond?

Det som för mig känns mest otydligt med Proethos fond är vad den egentligen investerar i. Det första påståendet som möter besökare på fondens webbplats är att den investerar i lösningen på klimatkrisen. Ifall fonden uteslutande fokuserar på klimatfrågan skulle jag bli aningen besviken. Det är en viktig fråga, men miljöproblemen är mer än endast växthusgaser. En snabbt växande landanvändning och en skoningslös rovdrift på fisk och skaldjur bidrar exempelvis även till stora förluster av biologisk mångfald med negativ inverkan på relaterade ekosystemtjänster.

Det jag mest saknar i fonden är innehav i företag som löser de omfattande problem med fiske och jordbruk som exempelvis beskrivs i dokumentärerna Cowspiracy och Seaspiracy på Netflix. Proethos fond har två sådana innehav, i Beyond Meat och The Very Good Food Company, men de utgör bara försumbara 0,3 % av fondtillgångarna. Här bör det finnas stora möjligheter att bredda innehaven, både inom växtbaserad mat och inom alternativa proteiner. I den senare sektorn tänker jag främst på Agronomics Limited som jag själv investerat i, men det finns även möjlighet att ta in MeaTech 3D som numera handlas på Nasdaq i USA.

Kanske skulle det vara möjligt för Proethos fond att köpa Agronomics med rabatt, genom en riktad nyemission. Agronomics behöver snart fylla på kassan för att stötta de egna portföljbolagen i kommande finansieringsrundor.

Sammanfattning

Som framgår från det jag skrivit ovan är jag mycket positiv till Proethos fond. Jag uppskattar särskilt fondens fokus på miljöaktier, den geografiska spridningen av innehaven med tyngdpunkt på Norden och att fonden har räntebärande innehav i andra valutor än den svenska kronan. I kombination med den relativt låga avgiften gör det att jag kommer fortsätta spara i fonden framöver, i alla fall så länge det inte kommer ett uppenbart bättre alternativ.