Mina upplevelser av IT-kraschen och finanskraschen

Gizmondo. Miljarder i riskkapital och Uppsalamaffian bakom spakarna.

Jag är gammal nog för att ha upplevt både IT-kraschen 2000-2003 och finanskraschen 2007-2008. Nu när Stockholmsbörsen (OMXS30) stigit 24 % sedan årsskiftet tänkte jag det kan vara lägligt att berätta om det.

IT-kraschen

Under dotcom-bubblan hade jag låga inkomster trots ett kvalificerat arbete. Jag kände mig lite utanför alla aktiviteter som pågick och sökte vid något tillfälle jobb inom IT-branschen men det blev inget av det.

Jag hade kanske 130 tkr sparat som jag investerade i fonder, främst i teknikfonden Contura men även i enskilda aktier. Pengarna växte snabbt men jag tyckte ändå det gick för långsamt.

Någon gång, gissningsvis i början av 2000, tog jag ett blancolån på 100 tkr till kanske 6-7 % ränta. När jag tog lånet hade jag en tanke om att jag skulle köpa säljoptioner för en del av pengarna. Jag försökte också göra det hos Avanza, men det gick inte då jag inte undertecknat optionsavtal. För att inte förlora tid på pappersarbete köpte jag aktier i Ericsson B istället.

Kort därefter imploderade aktiemarknaden. OMXS30 sjön från 1500 till 460, en nedgång på 70 %, under en period av cirka tre år. Mina IT-aktier sjönk ännu mer och mina nettobesparingar blev negativa. Det skulle dröja till år 2004 innan jag hade betalt av blancolånet och kunde börja investera på nytt.

Finankraschen

I början av år 2007 var jag på banan igen. Hjälpt av höga inkomster från utlandsarbeten och en rejäl börsuppgång, där jag lyckats göra åtminstone en riktigt bra investering i ett småbolag, nådde jag min första miljon. Jag firade med ett glas fin konjak och kände optimism inför framtiden.

Ungefär samtidigt började mörka moln torna upp sig runtom i världen och en av världshistoriens största finansiella kriser var under uppsegling. Den här gången var jag dock bättre förberedd. Jag hade precis läst The Black Swan: The Impact of the Highly Improbable av Nicholas Taleb och hade både en mindre post säljoptioner och ca en tiondel likvida medel i portföljen.

Hösten 2017 sjönk OMXS30 närmare 20 % från en topp på 1300 till 1050. Jag kände att jag hade ett bra läge att köpa in mig billigt. Jag sålde därför säljoptionerna, vilket gav mig ca 50 tkr, och köpte aktier för alla likvida medel. OMXS30 föll ytterligare 45 % från den här nivån och bottnade ett år senare på 567. Mitt kapital halverades och jag fick börja om från en halv miljon.

Reflektioner

Hur mådde jag under de här perioderna? Jag tog den första kraschen relativt hårt men jag hade även ett annat problem att tänka på och fyllde min tid med arbete och simträning flera gånger i veckan. När finanskraschen kom var jag härdad av min tidigare erfarenhet och tog det inte särskilt hårt. Det var även annat som tog min uppmärksamhet. Jag hade nyligen återvänt till Sverige och jag och min fru hade fått vårt första barn.

I flera år efter finanskrisen köpte jag säljoptioner för att känna mig tryggare. Det kostade mig ungefär 50 tkr före skatteavdrag. Nu gör jag mer sällan det fastän risken för ett ras säkert har ökat. I skrivande stund har belånat min portfölj men jag arbetar för att vända detta (se mitt inlägg om strategier).

Avslutningsvis, om du som läser detta händelsevis känner rädsla för att botten går ur börsen kan jag trösta dig med att du i ett sådant läge i alla fall kommer att kunna sova som en bebis: vakna flera gånger per natt och gråta.