Månadsrapport oktober

Foto av Dafne Cholet.

Sparande
Nysparandet under oktober månad blev måttliga 10 000 konor. Det är väsentligt lägre än de 30 000 kronor per månad jag sannolikt behöver uppnå, men i alla fall en början. Nästa år har jag betalat av mitt studielån och jag kan minska min löneväxling till pension. Min lite tur får jag även en bra löneförhöjning men jag vågar inte ta ut något i förskott.

Hälsa
Hälsomålet har i huvudsak gått bra. Jag har motionerat två gånger per vecka (löpning & styrketräning) och fortsätter ta metformin regelbundet. Jag tar numera 800 mg en gång på morgonen alla dagar i veckan förutom en av dagarna när jag motionerar. Bakgrunden är växande evidens för att metformin minskar eller rent av blockerar fördelarna med motion. Se exempelvis denna artikel i New York Times. Jag har fortsatt undvikit att dricka alkohol dag före arbetsdag. Om jag ska säga något negativt har det hänt att jag ersatt alkoholen med chips och färskpressad apelsinjuice istället.

Köpt & sålt
Affärsmässigt har jag gjort några mindre ändringar i en gammal tjänstepension som jag har på Avanza, där jag nu placerat tillgångarna på ca 130 tkr som följer:

40 % PLUS Mikrobolag Sverige Index
20 % Spiltan Aktiefond Investmentbolag
40 % Avanza Global

Efter att jag skrev mitt förra inlägg om mina upplevelser av IT-kraschen och finanskraschen blev jag motiverade att köpa en säljoption. Jag har därför köpt 10 kontrakt OMXS300O1200 för ca 2000 kronor. Det är en säljoption med inlösen den 20 mars 2020 som denna dag ger mig 10*100*(1200-x) kronor, om resultatet är positivt, där x är indexet OMXS30 vid lösendagen. Idag står indexet på 1737 så det krävs ett enormt börsfall om jag ska tjäna pengar.

Ny bil?
Avslutningsvis har jag tittat lite på Tesla Model Y och känner mig lite sugen på att köpa. Bland annat uppskattar jag att den är helt veganskt. Min nuvarande bil har bland annat läderratt. Dessutom verkar den ha en hög säkerhetsnivå, ha god prestanda och ett attraktivt utseende. Jag får skynda mig att spara ihop de 10 miljonerna jag satt upp som mål så att jag kan köpa en ny bil!

Ha nu en riktigt trevlig allhelgonahelg allihopa!

Targeting Aging with Metformin (TAME)

Trogna läsare vet att jag dagligen tar metformin som en medicin mot åldrande. Nu startar ett stort kontrollerat försök som ska försöka svara på om medicinen verkligen kan bromsa åldrande hos friska personer.

Mina metformintabletter är tyvärr inte lika färggranna som denna medicin.

Försöket som presenterades i tidskriften Cell Metabolism år 2016 har legat vilande i avvaktan på full finansiering. Nu har en anonym välgörare skänkt de 40 miljoner amerikanska dollar som saknades och försöket väntas starta redan från årsskiftet. Om jag förstår rätt ska äldre friska personer få en hög daglig dos av medicinen. Därefter ska personerna bakom studien undersöka hur detta påverkat risken för ett spektrum av vanliga välfärdssjukdomar.

Jag är mycket glad över denna nyhet och ser med spänning fram mot resultaten. Är de negativa slutar jag förmodligen med metformin och är de positiva ska jag överväga att ytterligare öka min dagliga dos.

Den som vill läsa mer om studien kan hitta ett faktablad här.

Metformineffekten

Jag tar varje dag ett halvt gram metformin, en vanlig diabetesmedicin. Vissa dagar när jag inte motionerar tar jag ett helt gram uppdelat på morgon och kväll. Det är inget ovanligt i detta – förutom att jag inte har diabetes. Jag tar medicinen i ett försök att bromsa förloppet av en ännu allvarligare sjukdom, en sjukdom som obönhörligen bryter ned kroppen och har 100 % dödlighet.

Jag tar metformin som en medicin mot åldrande.

Den framlidne docenten och överläkaren Jörgen Boëthius beskriver i två läsvärda blogginlägg den huvudsakliga bakgrunden till att jag och andra hoppas kunna motverka åldrande med metformin:

  1. Medicin mot åldrande.
  2. Är metformineffekten sann?

Om jag kort sammanfattar inläggen skriver Jörgen i det första om en vetenskaplig studie (Bannister et al. 2014) där 90 463 matchade friska personer levde 15 % kortare än 78 241 patienter som behandlats med metformin och i det andra hävdar han att dessa tal är så stora att det nästan är otänkbart att den uppmätta skillnaden är fel.

I det som följer vill jag kritiskt granska dessa två påståenden. Om du inte är intresserad av sådant kan du nöja dig med min bedömning att Jörgen i huvudsak tycks ha rätt i det han skriver, med undantag för att han anger fel storlek på den matchade kontrollgruppen (90 463 avser alla friska individer; av dessa är 78 241 matchade mot metformingruppen).

Läser man studien ser man att individerna följdes under en tidsperiod som i genomsnitt var 2,8 år. Vissa följdes längre och andra kortare. Från Tabell 1 ser man att 78 241 av de friska personerna var matchade mot patienterna som tog metformin och att grupperna verkar tämligen lika sett till ålder, rökning och blodtryck. Det verkar dock finnas fler överviktiga i gruppen som tog metformin. Från Tabell 2 ser man att 2 669 av de friska personerna dog under de 2,24 år de i genomsnitt följdes medan 2 663 av patienterna som använde metformin dog under de 2,36 år de i genomsnitt följdes. Dödligheten i de två grupperna var därmed 14,4 och 15,2 per 1 000 personer och år. Patienterna som tog metformin hade alltså 5 % lägre dödlighet än de friska personerna de jämfördes mot. Det är förvånansvärt stort med tanke på hur liten skillnad man ser i Figur 2a i artikeln.

Kan denna skillnad ha uppstått av en slump. Ställer vi upp en matematisk modell där vi gör det förenklande antagandet att varje individ följs exakt 2 år och att individerna under denna tidsperiod dör oberoende av varandra med en fix sannolikhet per år får vi som sannolikhet (risk) att dö 1,44 % på ett år för patienter som tar metformin och 1,52 % på ett år för friska patienter. Sett över två år ökar sannolikheterna till 2,86 % respektive 3,02 %. Antalet som skulle dö under denna tvåårsperiod är i bägge grupperna binomialfördelat och fördelningarna ser ut som följer:

Som man kan se från figuren finns ett betydande men inte jättestort överlapp vilket stöder den uppmätta skillnaden. Som ett formellt test kan vi fråga hur stor chansen är att vi skulle få en dödlighet under 2,86 % i metformingruppen och över 3,02 % bland de friska om alla hade samma dödlighet på (2,86 + 3,02)/2 = 2,94 %? Det kan räknas ut och svaret är 8,8 % respektive 9,8 %. Eftersom händelserna är oberoende kan vi multiplicera ihop sannolikheterna och se att chansen bara är knappt 1 %. Även om det här formella testet inte är det bästa möjliga (exempelvis bör vi nog hellre titta på relativa eller absoluta skillnader) stöder det hypotesen att metformineffekten är sann.

Den andra frågan jag vill diskutera gäller dödligheten. Hur kan Jörgen påstå att de friska matchade personerna levde 15 % kortare än diabetikerna i metformingruppen när vi bara fastställt att de senare hade 5 % lägre dödlighet under en period på mindre än tre år? Det är här det blir klurigt. Författarna till artikeln har anpassat en ”parametric accelerated failure time (AFT) survival model” som tar hänsyn till ”age, Charlson co-morbidity index, gender, smoking status, prior antiplatelet therapy, prior lipid-lowering therapy, prior antihypertensive therapy, index year, and study arm”. Beskrivningen av detta är inte tillräcklig för att jag ska kunna återskapa den. Med den här statistiska modellen går det att beräkna överlevnadskvoter (survival time ratios; STR). I Figur 3 redovisas resultaten för olika grupper. För friska individer blir överlevnadskvoten 0.85 vilket styrker Jörgens påstående att de friska patienterna levde 15 % kortare än de med metformin behandlade diabetikerna. Jag är dock personligen skeptiskt till statistik analys som jag inte förstår och tar därför detta resultat med en nypa salt.

Sammanfattningsvis tycks Jörgen i stort ge en korrekt beskrivning även om han undviker att nämna att resultatet är en förutsägelse baserad på avancerad statistik analys, kanske för att budskapet ska bli tillgängligt för en bred allmänhet. Det är ledsamt att Jörgen inte längre är med oss. Jag hann aldrig träffa honom men uppenbarligen var han ovanligt vidsynt och tillhörde ett litet avantgarde bland svenska läkare och forskare som insett att åldrande är ett behandlingsbart tillstånd. Vegatus, det företag som han grundande, är fortsatt livskraftigt och söker du en högkvalitativ hälsokontroll tycker jag du bör ta en närmare titt på dem.  

Metformin (C4H11N5).