Master Investor

Master Investor är ett brittiskt initiativ stött av den brittiska investeraren Jim Mellon. Varje år anordnar de en konferens, Master Investor Show, som kopplar ihop investerare med företag (inklusive Private Equity). Det brukar också vara några presentationer och diskussioner kring investering mer allmänt.

Här är en kort video som ger en introduktion till och överblick av konferensen:

Efter avslutad konferens läggs föredragen ut på Master Investors YouTube-kanal och det finns en del intressant att botanisera bland. Jag tyckte själv att Jim Mellons föredrag om en ny investeringsera var intressant. Han förespår en snabb ökning av inflationen och har en del råd kring vad man bör investera i. Bland annat tycker han att man ska köpa guld och silver samt sälja obligationer.

Jag har främst obligationer i mitt pensionssparande, i form av traditionell försäkring, men jag har lite hos Lysa, inriktning 80 % aktier och 20 % räntor, samt lite indirekt genom mitt innehav i Proethos fond.

Anthony Chow höll en presentation av Agronomics. Den är bra för sig själv eller som komplement till inlägget om bolaget jag nyligen skrev.

Ytterligare ett föredrag jag uppskattade var Reason. Han har länge drivit webbsidan FightAging! och har på senare år startat ett biotechbolag som reparerar skador från åldrande – inte bara förebygger dem.

Mina investeringar i biotech har inte gått särskilt bra (läs: halverats i värde), men investeringar i biotechbolag som reparerar skador från åldrande har ett värde som går utöver den eventuella vinst man kan få (och den kan vara betydande om man lyckas dra en vinstlott). I bästa fall kan den teknik Reasons företag utvecklar hjälpa ett stort antal människor som idag drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar.

Det finns säkert mer intressant bland föredragen, och hittar du något du tycker är särskilt bra är jag tacksam om du kan dela med dig i en kommentar.

Guldreserven

Min guldreserv

Som trogna läsare vet har jag guld- och silvermynt som en krisreserv för ett hypotetiskt katastrofscenario där alla andra betalningsmöjligheter är uttömda. Det är bara en liten reserv men eftersom guldpriset stigit på sistone tänkte jag det kan vara intressant att undersöka hur mycket den nu är värd.

Jag har 14 guldmynt och 125 silvermynt om 1 uns vardera. Med dagens marknadspriser hamnar värdet på guldmynten någonstans runt 14×16 700 = 233 800 kr och på silvermynten kring 125×213 = 26 625 kr. Jag har fått en värdeökning på guldmynten medan silvermynten tappat kraftigt i värde sedan jag köpte dem år 2011. Totala värdet är alltså ca 260 000 kr.

Tills vidare ligger mynten och samlar damm i bankfacket.  Förhoppningsvis behöver de aldrig användas i det syfte jag köpte dem.

Sveriges guldreserv

Rubriken på det här inlägg är inte särskilt specifik och någon läsare kanske förväntade sig information om den svenska guldreserven. Enligt Riksbankens information ägde banken den 30 april 2020 totalt 125,7 ton guld till ett marknadsvärdet som då var 67 miljarder kronor eller ca 6 700 kronor per person bosatt i Sverige.

Bara 11 % av guldet förvaras i Sverige. Resten förvaras i tre engelskspråkiga länder: Storbritannien, Kanada och USA. Ungefär hälften av guldet förvaras i Storbritannien, troligen i Bank of Englands källare i London.

Jag har svårt att begripa varför en så stor andel av guldet förvaras utomlands och varför en så stor andel har placerats på en enda plats. Efter ett kärnvapenkrig skulle det kunna vara mycket svårt att få tillbaka guldet, antingen för att guldet förstörts (t.ex. i en detonation över London) eller för att Storbritannien, Kanada och USA beslagtar guldet och använder det själva.

Kärnvapenvinter

Frestelsen att beslagta andra länders guld och använda det för att köpa mat kan bli mycket stor om befolkningen svälter och dör. Svälten efter ett kärnvapenkrig kan tyvärr bli omfattande. En risk är att partiklar som dras upp i atmosfären blockerar solljuset och orsakar en så kallad kärnvapenvinter. Den mest sofistikerade studien av kärnvapenvinter som ännu publicerats kom till följande slutsats:

The length of the growing season drops below 50 days across much of the interior United States and below 100 days for the most agriculturally productive regions in the U.S. Most of Eastern Europe’s growing season is reduced below 50 days, and all parts of Russia have their growing season reduced below 25 days. Hard freezes, where temperatures drop below −4 °C, would occur through Years 2 and 3 in the summer, making it impossible to grow crops in the United States and Russia. Ukraine, Poland, and Germany would suffer similar fates, while in China, only the southeast part of the country would stay above freezing during the summer.

Hela studien av Coupe et al. (2019) finns att läsa här. Det här effekterna kommer utöver de sannolikt stora direkta effekter ett kärnvapenkrig skulle ha på jordbruk och distributionsnät.

Uppföljning: Säkra tillgångar

I januari skrev jag inlägget Säkra tillgångar där jag presenterade fyra börshandlade fonder som jag under året planerade att ta in i portföljen. Nu blir det inte så – i coronakrisen har jag istället ökat belåningen – men det kan ändå vara intressant att följa upp hur dessa klarat sig. De fyra tillgångarna, som alla kan handlas via Nordnet, är:

WisdomTree Physical Precious Metals (VZLE)
WisdomTree Agriculture (OD7U)
iShares $ TIPS 0-5 UCITS ETF (SXRH)
SPDR Bloomberg Barclays 0-5 Year Sterling Corporate Bond UCITS ETF (SYBQ)

Utvecklingen i EUR senaste månaden, tre månader och sedan årsskiftet är:

Tillgång1 månad3 månaderi år
VZLE– 1,8 %+ 2,1 %+ 7,5 %
OD7U+ 1,7 %– 9,4 %– 10 %
SXRH+ 4,9 %+ 2,0 %+ 2,9 %
SYBQ– 2,5 %– 4,4 %– 4,4 %

I svenska kronor bör utvecklingen ha blivit några procent bättre eftersom euron stärkts drygt 3 % mot svenska kronan sedan årsskiftet.

Ovanstående visar att ädelmetaller och amerikanska dollar hittills under året varit de bästa säkra tillgångarna av de jag valt ut. Jag har valt en börshandlad fond med inflationsskyddade USD obligationer med kort löptid. Troligen har USD obligationer utan inflationsskydd med lång löptid gått bättre. De tappar dock i värde om räntan eller inflationen stiger.

Den stora besvikelsen av de fyra tillgångar jag valt ut är jordbrukscertifikaten. Jag vet inte hur dessa fungerar och kanske är det inget bra tillgångsslag att ha. Jag hoppas kunna titta närmare på denna klass av tillgångar framöver och se om det är något för mig. Det finns gott om tid – det kommer troligen ta minst två år för mig att betala av belåningen.

Har du andra förslag på säkrare tillgångar jag borde titta på tar jag tacksamt emot dessa.

Säkra tillgångar

Mitt CSN-lån är återbetalt och jag har begärt att minska min löneväxling. Sakta men säkert börjar jag ta kontroll över min privatekonomi. Jag vågar drömma om en framtid där jag återbetalt min skuld till Avanza och kan bygga upp säkrare investeringar. Min tanke är att lägga undan cirka 200 tkr i säkrare hamnar för att skapa handlingsfrihet om börserna vänder nedåt.

Vad bör jag då köpa för “säkra” tillgångar? Jag vill inte ligga alltför tungt i guld eftersom jag redan har en fysisk guldreserv. Inte heller vill jag exponera mig ytterligare mot svenska kronan. För mig är det fullt tillräckligt att jag har min lön och min framtida pension i denna valuta. Efter lite efterforskning har jag tagit fram följande förslag på tillgångar som samtliga går att handla genom svenska nätmäklaren Nordnet:

25 % WisdomTree Physical Precious Metals
25 % WisdomTree Agriculture
25 % iShares $ TIPS 0-5 UCITS ETF
25 % SPDR Bloomberg Barclays 0-5 Year Sterling Corporate Bond UCITS ETF

I tur och ordning motiverar jag förslagen som följer.

Med första ETF:en får jag en spridning mellan flera olika ädelmetaller, även om tyngdpunkten ligger på guld. Nuvarande fördelning är 47 % guld, 30 % palladium, 16 % silver och 7 % platina. Jag förmodar att procentsatserna avser andel av marknadsvärdet. Förvaltningsavgiften är 0,44 % per år.

Jag har aldrig ägt jordbrukscertifikat förut och förstår inte riktigt hur de fungerar, men de har rimligen låg korrelation med börsen och stiger sannolikt i värde om jordbruksprodukter blir dyrare, t.ex. vid en global hungerkatastrof. Förvaltningsavgiften är 0,49 % per år.

Amerikanska dollar brukar stiga i värde vid kriser och iShares ETF med statliga amerikanske obligationer som har korta löptider och är inflationsskyddade känns som en trygg hamn, även om det skulle inträffa en större omvärldskatastrof. Förvaltningsavgiften är 0,1 % per år.

Avslutningsvis vill jag gärna ha tillgångar i ytterligare en valuta utanför Eurozonen, om Euron nu skulle implodera till följd av länder som lämnar eller fortsatta skuldkriser. Obligationer i brittiska pund är kanske inte idealt, men det får duga tills jag hittar något bättre. De korta löptiderna gör att det känns som ett relativt tryggt val även utan inflationsskydd. Förvaltningsavgiften är 0,2 % per år.

Tror du att tillgångarna ovan kan stå emot en storm på finansmarknaderna? Har du andra förslag på säkrare tillgångar jag borde titta på tar jag tacksamt emot dessa.

Guldreserven

Som trogna läsare vet har jag guld- och silvermynt som en krisreserv för ett hypotetiskt katastrofscenario där alla andra betalningsmöjligheter är uttömda. Det är bara en liten reserv men jag tänkte ändå att det kan vara intressant att undersöka hur mycket den är värd.

  Amerikanska “Gold Eagle”.

Jag har 14 guldmynt och 125 silvermynt om 1 uns vardera. Med dagens marknadspriser hamnar värdet på guldmynten någonstans runt 14×14 600 = 204 000 kr och på silvermynten kring 125*165 = 20 625 kr. Jag har fått en värdeökning på guldmynten medan silvermynten tappat kraftigt i värde sedan jag köpte dem år 2011. Totala värdet är alltså ca 225 000 kr.

Tills vidare ligger mynten och samlar damm i bankfacket. Förhoppningsvis behöver de aldrig användas i det syfte jag köpte dem.